Kategoriarkiv: Reportage

Flottbesök och utdelning av Nordstjerneorden

Kl 09.00 tisdagen den 13 maj anlände HMS Carlskrona på sin världsomsegling. Sista hamnen före St Barth var Puerto Rico, där man bunkrade upp proviant och bränsle. Efter St Barthbesöket åker man direkt över till Europa. Resan beräknas ta 10 dagar och då angör man Cartagena i Spanien. HMS Carlskrona beräknas vara hemma igen den 6 juni, på svenska flaggans dag.

Senast fartyget gästade St Barth var i januari 1999.

Nu var man här. Ca 170 förväntansfulla officerare, kadetter och värnpliktiga fick 2 dagar i sol och värme. Ön och Gustavia befolkades med svenskar, dock bara för några dagar. Svenska språket hördes överallt, på badstranden, i baren, i affären. Man ville hinna med så mycket som möjligt.

Kl 18.00 tisdagen den 13 maj var det dags för mottagning på fartyget, samtidigt som ambassadör Frank Belfrage skulle dela ut Nordstjerneorden till Jean Magras. Mycket folk från ön var inbjudna. I stort sett alla i systerföreningen l´ASBAS var där, med ordf Denis och sekr Maj Dufau och i spetsen. Alla Jean Magras släkt och vänner var också där för att fira och naturligtvis också Marius Stackelborough och Daniel Blanchard som redan fått medaljen. Där fanns också borgmästaren Bruno Magras med fru samt Sous-Prefect Patrick Latron med fru. Per Tingbrand överlämnade ett exemplar av Vem är Vem från St Barthélemysällskapet.

Det blev en fin ceremoni på helikopterdäck vid solnedgången strax efter att flaggan halats.

Efter ceremonin bjöd fartygschefen Erik Thermenius ned alla på svenskt smörgåsbord med ädla drycker därtill. Det var inte dumt…….vilka läckerheter, sill, löjrom, rökt lax, köttbullar, prinskorv och jansson…….skall sent glömmas. Efter mat, dryck och mingel var det många som fortsatte till Select Bar där ett lokalt band spelade långt in på natten.

Onsdagen var också händelserik. Kl 11.30 bjöd borgmästaren officerare och kadetter på drink och snacks på Borgmästeriet. Han visade kommunens uppskattning att man kommit till St Barth och lovade att om man ville komma och stanna med HMS Carlskrona en hel månad, så var det inga problem. Han uttryckte också sin tacksamhet över att flottbesöket kom rätt i tiden, då man snart skall ha val om sin självständighet och vilket man hoppas på att det blir under Frankrike och därmed får man behålla de regler som en gång överenskommits när Sverige sålde tillbaka St Barth till Frankrike år 1878.

Och vid 18.30-tiden var det dags för cocktail igen. l´ASBAS bjöd in till drink och snacks på restaurant La Route de Buccanier.

När jag pratade med besättningen var detta en av höjdpunkterna på deras långa resa jorden runt. Man blev väldigt förälskad i ön och dom flesta sade att dom skulle vilja komma tillbaka. Många ville också i fortsättningen försöka hålla kontakt med ön, vilket Per Tingbrand skulle ordna genom att erbjuda dem ett medlemskap i föreningen.

Idag torsdag den 15 maj kl 09.00 var det dags för avfärd. Välkommen tillbaka önskar vi!

[fbalbum url=”https://www.facebook.com/media/set/?set=a.253386694814098.1073741835.206814402804661&type=3″]

Kommunal byggnad i Lorient renoverad

En byggnad full av historia

Den kommunala byggnaden i Lorient, vilken inrymmer St Joseph bibiloteket och AJOE kommunala danscenters skola ser nu bättre ut, tack vare ett renoveringsprojekt denna sommar vilket inkluderar nymålning och nytt tak. Projektledarna tog vara på att spara så mycket av orginalutseendet som möjligt. Här är varför…..

En svensk byggnad

bibloteklorientMed hänvisning till myndigheternas arkiv, var Lorient den första byn på St Barth som var befolkad. Öns första invånare, vilka var ungefär 50 st slog ner sina bopålar här 1648. Deras koloni blev utplånad år 1656, åtta år efter deras ankomst av Karibiska Indianer. Alla invånare miste livet i ett överraskande anfall. Och Kariberna, som ett varningstecken till framtida kolonisatörer, halshögg invånarna och hängde upp deras huvuden på pålar längs stranden i Lorient. Tre år senare, när fred hade slutits med Kariberna, slog sig några nya kolonisatörer ner under ledning av St Christopher´s Franska Guvernör, Chevalier Poncy. Nuvarande St Barth-generationer kan söka sina rötter tillbaka till denna kolonialgrupp, vilka ursprungligen utvandrade från Normandie och Bretange.

Kyrkoarkiv berättar att öns första kapell uppfördes där nuvarande kyrkogården i Lorient är belägen. En liten del av kapellets orginalfundament finns fortfarand kvar och är belägen bara några meter från nuvarande vägkorsning, som kallas ”Jubilée korsningen”. Som dåtidens kyrkogård, var den belägen omedelbart intill kyrkan vänd mot stranden. År 1682 blev kapellet plundrat och nedbränt av pirater. Öns första arkiv försvann i denna brand. Församlingsmedlemmar med hjälp av Nordleing, den svenska guvernören på den tiden, finansierade konstruktionen av ett nytt kapell, vilket betjänade som öns Katolska plats ända till 1820. Byggnaden firar 180 år i år.

Allteftersom öns invånareantal växte, blev den lilla kyrkan för liten för att rymma behoven och hela församlingen. En större kyrka byggdes vilken är den nuvarande kyrkan i Lorient och invigdes år 1871 av Moseignor Reyne och Guvernör Bror Ulrich.

Det tidigare kapellet blev Lorient´s officiella skola.

Från andra världskriget 1939 användes inte kapellet till sitt ursprungliga ändamål, utan hyrdes av Fader Van Dick, Lorients församlingspräst för den enkla summan av 1 Franc.

Intervju med Jean Magras om Piteådagen

Historien bakom Piteådagen

I samband med 100-årsjubileét 1978 av återlämnandet av St Barth till Frankrike, inbjöds Marius Stakelborough, Daniel Blanchard samt ordförande i köpmannaföreningen och en känd profil, Charles Magras till Sverige.
Då Charles Magras inte hade tid att resa, tillfrågades Jean Magras, som också är stor Sverigevän och god vän med Marius och Daniel.
Sagt och gjort. Olle Nyman hade ordnat med biljetter till de tre gentlemännen.
Väl där blev de ordentligt omhändertagna av St Barthsällskapet och fick träffa medlemmar och deltaga i ett möte. De blev själva till och med medlemmar i föreningen. Förutom besök i Stockholm var de bl a också i Piteå.

Så startade det hela

03Efter denna resa föddes tanken att man skulle göra en liknande förening på St Barth.
Den 15 augusti 1978 samlades Jean, Marius och Daniel på stranden Public vid en ceremoni och bjöd in några vänner. Dagen var en start på firandet av vänskapsbanden mellan St Barth och Piteå, som formellt knöts redan den 22 dec 1977. Man hade trevligt en dag på stranden och det var också försäljning av vin och sprit. ”- We did some business and got a little money”, som Jean uttryckte det hela.
Man gick sedan dagen efter till banken BNP och talade med dess chef om att öppna ett konto och sätta in överskottet från festligheterna.

Efter några år påpekade bankchefen att vi måste bilda en förening för att ha tillstånd att ha pengarna på konto.
Den 24 juli 1984 bildades officiellt föreningen L´ASBAS ( Association St-Barth Des Amis de la Suède.) Även om den redan verkat under det namnet sedan starten 1978.
Charles Magras var dess ordförande fram till 1990 då Jean Magras tog över ordförandeklubban. Ordförande väljes för en tid av 2 år i taget. 1996 överlämnade han klubban till Arlette Magras som hade varit Jean´s vice ordförande i alla år. Hon var ordf i två år. Från 1999 tog Jean Magras över klubban igen och sitter fram till februari 2001, då han har för avsikt att för gott lämna över klubban till någon ny ordförande. Han tycker att när han nu blivit 70 år skall han trappa ner sina åtaganden, men påpekar att han fortfarande vill vara så aktiv som möjligt i föreningen.
Piteådagen firas alltid den 15 augusti varje år, som dessutom är en kristen helgdag här på St Barthelemy, oavsett vilken dag den infaller på.
Piteå är vänort till St Barth sedan 1977. Piteåborna med Per Tingbrand i spetsen, talade om att de brukar fira St Barthdagen den 15 augusti och därför blev det också den 15 augusti för vänorten St Barth.

Byggnad utan tillstånd

04Till att börja med fanns ingenting på stranden. Först efter 2-3 år byggdes en liten bod/skjul. Den uppfördes av Jean Magras, hans son samt Marius Stakelborough. Raymond Magras höll med byggnadsvirke. Det blev en bar, där man också kunde sälja enklare mat samt grilla. Man hade inget tillstånd att ha boden där och ej heller att sälja någonting därifrån.
Boden blev för liten så en större måste byggas. Den uppfördes mitt på nuvarande gatan till sopförbränningsstationen. Men det fanns fortfarande inget byggnadstillstånd. Jean Magras påtalade hur viktigt det var att de fick ha boden till sitt arrangemang.
Dåvarande elverkschefen påpekade att boden måste bort. Elverket hade nyss byggt sin stora generatoranläggning och ägde marken.Nu fick man till och med pengar av Elverket för att flytta boden till stranden. Vi använder den inte själva mer än den 15 augusti, men den används av många som söker sig dit vid olika tillfällen, säger Jean Magras. Då kan det vara bra att ha ett tak över huvudet ibland. Den är öppen för alla. Varje år skedde en utbyggnad av boden för att få större utrymme.

Orkanen Luis förstörde…?

Men så kom orkanen Luis den 7 sept 1995. Den raserade delar av boden, men inte hela.
– Jag var där dagen efter med min son, som tog en bild på hur boden såg ut, berättar Jean Magras. Men tre dagar senare var den helt borta. Någon hade tagit bort den helt……..
– Man sade senare att den försvann med orkanen Luis, men det är inte sant, då Jean M har bild på att den stod kvar. Synd att så skedde tillägger Jean.

Men Piteådagen skulle fortsätta ändå.
Dåvarande borgmästaren Daniel Blanchard med kommunstyrelsen i spetsen hade i samband med detta beslutat att det skulle byggas ett klubbhus för Yachtklubben på samma plats där boden stod tidigare.
Denna byggnad får nu L´ASBAS använda när man arrangerar Piteådagen. I den finns goda förvaringsutrymmen. Det är lite enklare att hantera maten då.

Hur var den 22:dra Piteådagen år 2000?

07”-Vackert väder, ingen drack för mycket och ingen förde något busliv. Bra mat hade vi också”, kommenterar Jean Magras.
Detta års arrangemang blev ett av de bästa någonsin. Mycket också beroende på de utökade aktiviteter som erbjöds besökarna.
De aktiviteter som fanns var bl a beachvollyboll, fotboll, pétanque, segelregatta, fiske från kajen för barn.
Det anordnades också en Tombola där man sålde lotter med fina priser. T ex som första pris, en scooter Peugeot 50 cm3, andra pris ett kylskåp och tredje pris en TV.

02Varför det inte kallas lotteri? Förklaringen av Jean Magras är att om man bara har 999 lotter behöver man inget tillstånd och då kallas det Tombola. Från 1000 lotter och däröver behövs tillstånd och då kallas det lotteri. Till tombolan hade man både köpt priser och fått en del skänkta av företagare på ön. Totalt såldes 576 lotter för 40 Fr (Jfr 1999, 391 lotter á 35 Fr). Det fina prisbordet bidrog till den goda försäljningen. En stor fisketävling anordnas också varje år till minne av gamle Charles Magras; Le concours de traine ”Charles Magras”. Det är Lions Club som håller i detta arrangemang och som drar mycket folk.

Radio St Barth, den lokala radiostationen, har i alla år direktsänt sitt program från Public Beach i samband med denna dag. De propagerar då för aktiviteter hela dagen och uppmanar folk att ta sig dit och förlusta sig.

Den stora uppgiften för L´ASBAS är att organisera Piteå-dagen och se till att mat och dryck säljes till gästerna. May och Denis Dufau är mycket aktiva och står för en stor insats till arrangemanget.
De första gästerna börjar komma redan kl 08.00; – Vi måste starta tidigt, en del behöver en drink tidigt och vi måste rädda deras liv…..som Jean Magras själv uttrycker det och skrattar.
Sedan rullar programmet på med segelregatta kl 10.00 och fisketävlingen som pågår fram till kl 15.00. Prisutdelningar och tomboladragningar sker vid cirka 16.30 innan det är dags att avsluta dagen.

Nettointäkten som tas in denna dag går in i L´ASBAS kassa som sedan använder den till diverse andra arrangemang såsom Gustavialoppet, städning och reparation av den gamla svenska kyrkogården, resekostnader till Sverige för en stipendiat vart annat år m m.
Årets upplaga av Piteådagen besöktes av ca 2000 personer, uppskattar Jean Magras.
När jag frågar vilket av åren som han minns bäst och som varit mest lyckad, säger han att alla åren har varit bra. Och naturligtvis de sista två åren, som han har i färskt minne.
I år gjorde man också ett icke oansenligt stort överskott i kassan som kan vara bra att ha i framtiden, cirka 35.000 Fr ( 1999 cirka 16.000 Fr)
En viktig fråga för framtiden är hur man skall engagera de unga för att L´ASBAS och Piteådagen skall fortleva. Han nämner att man börjat samarbeta med en förening i Public där det finns några yngre, ca 3-4 stycken som kanske vill samarbeta med oss, avslutar Jean Magras.
Klart är att Piteå-dagen är väl etablerad på ön och att många ser fram mot denna dag. Så planera in ditt nästa besök på St Barth i samband med denna begivenhet för att själv medverka.