S:t Barthélemysällskapet

I september 1964 träffades Elisabeth Falkenberg, Svea och Birgitta Abrahamsson, Sten Nordensköld och Bengt Sjögren. De bjöd in personer, som haft släktingar bland de svenska ämbetsmännen på St. Barth. Många intresserade kom till mötet och det bestämdes att S:t Barthélemysällskapet skulle startas. Vid ett senare möte i november1964 utsågs styrelsen med Sten Simonsson som ordförande. Hans farfars farfar var guldsmed på St. Barth.

I stadgarna står: ”Sällskapets ändamål är att verka för tillvaratagandet och vård av svenskminnen på St. Barth och av i Västindien och i Sverige befintliga arkivalier och föremål med anknytning till öns svenska tid (1784-1878), att främja forskning rörande svensktiden på St. Barth och därmed sammanhängande frågor samt att främja kontakten mellan St. Barth och Sverige”. En av sällskapets första uppgifter blev att sätta upp vägskyltar med de gamla svenska namnen, t.ex. Kungsgatan, Drottninggatan och Hamngatan. Detta utfördes av Olle Nyman, ordförande i S:t Barthélemysällskapet 1973-2001, med familj 1966-67 efter godkännande av både dåvarande borgmästaren Remy de Haenen samt öns befolkning. Kort därefter började restaureringen av den svenska kyrkogården i Public. Redan vid denna tid fanns två förtroendemän. På landet var det byggmästaren Jean Magras, med svensk bar i Colombier, och i Gustavia var Marius Stakelborough allvetare när det gäller Sverigeinformation. Dessa två viktiga personer är ännu öns stora Sverigevänner som alla känner. S:t Barthélemysällskapet har även förmedlat och delvis sponsrat värdefulla gåvor från Sverige till museet i Wall House. Ett exempel är en fana som Marianne Lundahl sytt av siden och broderat med guldtråd. Det är en exakt kopia av den svenska fanan som fanns på ön i mitten av 1800-talet fram till 1878. Den finns på museet. Där finns även tavlor, en Sverigedräkt och glasvaser. Utanför museet finns sedan 1996 den första Neptunigaffeln utanför Sveriges gränser. Antalet medlemmar har i snitt varit 370-380 under årens lopp.

ollemarius
De goda vännerna Olle Nyman och Marius Stakelborough

 

Kommentera