Sedan några veckor tillbaka arbetas det på klockstapeln. En välbehövlig renovering. Man byter ut delar i fasaden och målar och ser till att klocktornet ser fräscht ut. Om någon vecka skall allt vara klart.

Urverket som finns där nu, är installerat år 1931 och är fortfarande i drift. Klockstapeln är en av de äldsta byggnaderna som finns kvar från den svenska epoken och dessutom finns originalklockan fortfarande kvar. Den utgör också en av de mest framträdande siluetterna i Gustavia.

När jag passerade häromdagen passade jag på att fråga om jag fick komma in och titta och ta några bilder. Inga problem. Resultatet ser ni nedan. Inskriptionen på klockan som är gjuten år 1799 finns kvar. Så när klockan slår, påminns man om den svenska epoken för över 200 år sedan.

Den svenska klockstapeln i tjänst över 200 år.

Den står på den svenska kyrkans gamla tomt. Den är grönmålad och har ett rött fyrkantigt spetsigt tak. Klockstapeln byggdes 1799 som ersättning för det dåliga tornet på kyrkan. Justitiarien Anders Bergstedt var drivande för bygget och finansierade det med egna medel. Efter att ha förfallit under de första decennierna av 1800-talet byggdes klockstapen om 1831. Efter orkanen 1837 företogs ytterligare en omfattande renovering. Det är så vi fortfarande ser den än i dag. Det är dock oklart om det är originalklockan från 1799 eller en omgjutning som hänger inne i stapeln. Den bär årtalet 1799 i sin inskription, men klockan göts möjligen om på 1830-talet efter att ha blivit skadad. Trots detta kan den mycket väl ha behållit sin ursprungliga inskription som löd: ”År 1799 blef denna klocka för Sophia Magdalena kyrka i Gustavia af församlingen påkostad”. Klockan användes bl a för att ringa samman gudstjänsten. Dessförinnan hade man låtit garnisonens trumslagare trumma till gudstjänsten kl 9, 10 och 11 på söndagarna.

Klockstapeln som renoverades sist 1931 är i gott skick och försågs då med ett ur som visar tiden in mot staden och slår varje kvart.