Kategoriarkiv: Nyhet

Inbjudan kyrkokörens konsert

Här kommer inbjudan till den konsert som den anglikanska kyrkokören från St Barthélemy kommer ha lördagen den 27 juni i Drottningholms Slottskyrka.

OBS! Kyrkan har begränsat antal platser så det är först till kvarn som gäller..
OBS! Max 10 biljetter per medlem.

Inbjudan (pdf)

Årsmöte 28 maj 2026

Årets årsmöte avhölls på en gammal känd plats för årsmöten, Sjöfartshuset på Skeppsbron i Gamla Stan. Nästan 30 personer var på plats och utöver normal årsmötesformalia (se bif protokoll) gästades mötet också av SVT-journalisten Carina Bergfeldt. Hon presenterade sin nya roman ”En dag skall vi återvända” som är första delen i en duologi som utspelar sig på 1790-talet i Gustavia. Hennes presentation var mycket uppskattad och hon fick signera många böcker efter mötet. Du kan läsa mer om hennes bok och hur man köper den på vår boksida.

Utöver det gavs också information om besöket från S.t Barth som väntas hit i slutet av juni (24-29 juni) och där den förväntade höjdpunkten är den anglikanska kyrkokörens konsert i Drottningholms Slottskyrka 27 juni kl 15.

Biljetterna kommer kosta 150 SEK och du kan beställa dom genom att maila till styrelse@stbartsallskapet.se.

OBS! Begränsat antal platser!

Carina Bergfeldt höll ett mycket uppskattat föredrag om tillkomsten och bakgrunden till hur hennes nya roman kom till.
Sjöfartshuset levererar alltid när det kommer till nivån på deras mat. Så ock denna gång.
Ordförande Richter fick ett specialsignerat ex av SVT-profilen speciellt tillägnad tidigare ordförande Dan Brändström.

Maj Dufau har avlidit

Den 25 april 2026 somnade Maj Dufau in på S.t Barth med sonen Nils vid sin sida efter flera års kamp mot cancer: Maj hade precis fyllt 85 år och var under många år sekreterare i den svenska vänföreningen på ön, l´ASBAS. Nedan följer valda delar av det minnestal Nils höll i samband med begravningen i den Anglikanska kyrkan 30 april.

Kära vänner, tack.

Tack för att ni kom och hyllade min mamma Maj Dufau, det berör mig mycket. Hon gick bort i mina armar lördagen den 25 april klockan 22:00. Hon hade precis fyllt 85 år.

Den omätbara smärtan som jag känner just nu är svår att beskriva… Så snälla förlåt mig om följande ord ibland bärs bort av känslor.

Att förlora sin sista förälder, som du älskar djupt, är ett test på extrem smärta. I sådana stunder börjar man oundvikligen tänka på själva känslan av existens. Vad är egentligen meningen med livet? En sak är säker, jag mäter mer nu hur värdefullt och sällsynt livet är, och hur viktigt det är att respektera och vårda det med varje fiber i ditt väsen.

Det är i förlusten av en närstående, trots tröst och vänlighet från släkt och vänner, som vi brutalt inser att livet är både underbart men också hänsynslöst. Varje vacker berättelse, oavsett hur lycklig den är, har en början och ett slut. Det här är till synes ordningen på saker och ting.

Man kan dock hoppas att det finns en annan form av existens, en kontinuitet bortom det så kallade ”slutet”, med fler kapitel som ska skrivas och fler erfarenheter som ska levas. Ett tröstande perspektiv, för allt är trots allt möjligt…

Eftersom min far hade det på sitt eget sätt, har min mor gett mig det viktigaste för att hjälpa mig i detta liv. Hon lärde mig att läsa och skriva, som en del av en ”hemundervisning” – till en början ombord på familjens segelbåt. Efter att ha korsat Atlanten seglade vi från ö till ö för att upptäcka den antilleanska övärlden, där St. Barthélemy  blev slutpunkten på vår resa 1978.

Min mamma, född på Södermalm i Stockholm älskade Saint-Barthélemy passionerat. Sedan 1978 har hon aldrig lämnat ön, inte ens för ett ögonblick. Hon kände sig hemma, i harmoni – i sin ”lilla fredens Haven” som hon ofta sa.

Hon har varit sekreterare i i mer än två decennier vänföreningen ASBAS., rekryterad av bortgångne Charles Magras – föreningens grundare.

Under sina sista dagar, inlagd hemma, hade min mor blivit väldigt försvagad av sin cancer. Jag skulle mata henne med halm, sen till slut med bara en sked vatten.. hon förlorade styrkan att uttrycka sig. Det kändes som att hon kämpade med att berätta några småsaker, men hennes svårhörda ord hade blivit obegripliga – ibland var det bara ett andetag… Så gissade jag, och hon nickade på huvudet med ett märkbart litet leende av uppskattning – när jag fick rätt…

Ett djupt mänskligt ögonblick mellan en mor och hennes son. Det är i dessa sista stunder som vi inser, mer än någonsin, hur mycket vi älskar vår mor, och hur heligt livet är.

Jag kommer alltid att minnas hennes självförtroende, hennes naturliga vänlighet, hennes hängivenhet till alla utmaningar och hennes enkelhet…

Min tacksamhet mot henne är oändlig. Hon kommer för alltid att vara etsad i mitt sinne, tillsammans med min far Denis, för resten av min tid på denna jord. Jag hade tur som hade sådana föräldrar.

Så kan jag säga – Vilken underbar värld ”What a Wonderful World” som min kära Patou kommer sjunga för oss om en stund.

Nils Dufau

Inbjudan till årsmöte 2026

Då var det dags för årsmöte igen. Datum för mötet är 28 maj och vi samlas återigen på Sjöfartshuset i Gamla Stan.

På plats kommer SvT-journalisten Carina Bergfeldt att finnas och presentera sin nya roman som utspelar sig i Gustavia i början på 1790-talet,
Det kommer också informeras mer i detalj om hur programmet ser ut för det stora S:t Barth-besök som kommer till Sverige i slutet av juni samt senaste nytt om gruppresan till vår gamla koloni som arrangeras i början av november och till vilken det fortfarande finns några platser kvar. Du kan läsa mer om resan på https://springtime.se/resor/st-barth/

Välkomna!

Inbjudan (pdf)
Verksamhetsberättelse (pdf)

Till minne av Marina Nyman

Mångåriga styrelsemedlemmen i Svenska S:t Barthélemysällskapet, Marina Nyman har avlidit 27 februari 2026 på Danderyds sjukhus efter en tids sjukdom. Hon gick med i Sällskapet redan i mitten på 70-talet, då hennes man, framlidne Olle Nyman var ordförande i Sällskapet. Olle var en av grundarna 1964 och hade ett stort engagemang för den gamla svenska kolonin vilket också Marina fick.

Hon har under årens lopp haft olika styrelseuppdrag, bland annat som sekreterare och kassör. Marina blev 85 år.
Marina träffade Olle 1973 då hon arbetade på SvT som redaktionssekreterare för frågeprogrammet Häng med jorden runt. Olle var pressansvarig på SAS och var den som ordnade med Jorden Runt-resorna, som var priser i programmet. Våren 1974 reste dom jorden runt tillsammans med 94 andra personer! Under den resan förstod Olle och Marina att de inte bara ville samarbeta i program-sammanhang utan även på ett annat plan! Olle berättade mycket om S:t Barths men det dröjde till julen 1979-80 innan Marina för första gången kom till den gamla svenska kolonin. På den resan fick hon också för första gången träffa Olles goda vän, Marius Stackelborough, en person som hon sedan regelbundet uppehöll kontakten med ända till hans död 2020. 

Marina och Olle gjorde många resor till S:t Barths och hon har själv berättat om dessa resor i St Barthelemy-Journalen 2006.

Vi var där många gånger tillsammans och bodde alltid i Gustavia, antingen på Le Presquille eller Sunset Hotel som låg på var sin sida av hamnen. På Sunset satt vi ofta på terrassen och såg solen gå upp och ned. Det var nära till allt, inte minst till Marius bar Le Select som var det populäraste utestället att vara på, trots sin anspråkslöshet.
1984 reste vi över för att fira 200-årsjubileet av Sveriges köp av ön. Vi flög via New York fullpackade med gåvor. En Sverigedräkt till museet och en kopia av en Gustaf III medaljong, ca 50×50 cm gjord i gips. Den senare vägde massor och var tvungen att tas i kabinen för att inte slås i småbitar.
Nästa resa där mycket skulle transporteras med, var till Marius 70-årsdag 1993 då Sällskapet i present gav en ”solsäng” i gediget trä med tillhörande dynor. Även denna resa gick via New York och förorsakade många skratt när sängen skulle dras mellan terminalerna.
Till Marius 70-årsdag hade Olle bestämt sig för att lära sig så mycket franska att han skulle kunna hålla tal till Marius. Men modet svek. På flyget bad han mig hålla det fina tal han skrivit till sin vän.
Tio år senare, när Marius fyllde 80, åkte vi dit för att uppvakta honom. Det blev också Olles sista resa till St Barths. Han höll denna gång tal på engelska och förstod nog att det inte skulle bli så många mer resor åt detta håll”.

Marina fortsatte dock att resa till vår gamla koloni på egen hand efter Olles död 2006. Sista gången hon var där var 2013 då hon åkte dit för att uppvakta Marius på 90-årsdagen. Födelsedagsbarnet blev mycket glad att återigen träffa Marina och dom satt länge och pratade gamla minnen under festmiddagen.

Marina var också fast besluten att på bästa sätt låta det engagerade arbete Olle lagt ner på Sällskapet föras vidare. Inget arbete, stort eller smått, var främmande för henne, från att sätta på frimärken på kuvert innehållande medlemsfakturor till att boka talare och restauranger för de regelbundet återkommande möten som Sällskapet arrangerade. Marina har också betytt mycket för både mig och min sambo Kattis på ett personligt plan.

Styrelsen bjöd Marina på lunch på Näsby Slott i augusti 2023 för att visa sin uppskattning för det jobb hon lagt ner under årens lopp, vilket uppskattades mycket.
Marina på sitt sista årsmöte med S:t Barthsällskapet 2024 på Stallmästaregården i Solna.

När jag tog över efter Olle som ordförande 2001 var både Olle och Marina mycket stöttande och när Olle dog 2006 fortsatte Marina den stöttningen på olika sätt. Hon var också en viktig länk till de gamla medlemmarna som jag aldrig träffat och kunde berätta för mig närmare vilka de var och deras koppling till Sällskapet. Vi hade regelbunden kontakt ända fram till någon månad före hennes död och trots att hennes hälsa börjat svikta bibehöll hon sitt goda humör och såg med tillförsikt fram mot det stora besöket från S:t Barths nu i sommar. Nu kommer hon inte få uppleva det men jag är säker på att hon kommer sitta på ett moln och skåda ner på kyrkokörens konsert i Drottningholms Slottskyrka med ett leende på läpparna. Tack för allt stöd genom åren Marina och vila i frid!

Roger Richter, ordförande i Svenska S:t Barthélemysällskapet

Information om St Barth-resa 2026

Hej alla St Barth-vänner!
Här kommer information om nästa års resa till St Barth.
Är ni intresserade svarar ni via mail till mig, Roger Richter, om vilken typ av boende ni önskar, så sammanställer jag en namlista innan året är slut som sen skickas till Springtime Travel. Resebyrån är ansvarig resebyrå för gruppresan och får sen sköta fortsatt kommunikation med er. Denna intresseanmälan är INTE samma sak som en bindande anmälan utan den sker först när Springtime kontaktar er. Men eftersom vi i nuläget har ett begränsat antal platser och om ni vill vara säkra på att få det boende ni önskar kan det vara bra att vara ute i god tid (innan årsskiftet). I januari kommer Springtime Travel maila ut till sitt register på ca 5000 adresser. De som deltog vid Sällskapets höstmöte 10 december fick möjlighet att anmäla sitt intresse på plats så därför är redan flera boendealternativ uppbokade. Nedan finner ni också ett preliminärt dagsprogram för den 10 dagar långa vistelsen.

OBS! Programmet gäller för de som bokar genom Springtime och det går alltså inte att välja att delta i de olika programpunkterna om man reser på egen hand till ön och fixar sitt eget boende.
Har ni frågor går det bra att maila till mig så svarar jag er så fort jag kan.

Mvh
Roger Richter, ordförande i Svenska S:t Barthélemysällskapet

Prelininärt program (pdf)
Hotellinfo (pdf)

Inbjudan till decembermöte

Hej alla medlemmar i S.t Barthsallskapet!

2026 ser ut att bli ett riktigt intressant år för oss som är intresserade av vår gamla koloni.

SVT-journalisten Carina Bergfeldt kommer att ge ut en roman med St Barthélemy som miljö. Boken utspelar sig i slutet av 1700-talet. Som den gedigna journalist Carina är har hon gjort ett gediget researcharbete och vi ser med spänning fram emot boksläppet som är planerat att ske i maj-juni 2026.

I slutet av juni kommer en rekordstor grupp från St Barth på besök till Sverige (hittills 26 personer) där majoriteten är medlemmar från den lokala kyrkokören. Vi hoppas på samma succé som 2018 då kören gjorde en bejublad konsert i Drottningholms-kyrkan.

I november 2026 planeras det att genomföra en gruppresa till St Barth för deltagande i ”The Swedish Weekend”. Exakta datum och kostnad kommer att meddelas senare.

Bifogat hittar ni inbjudan till årets ”höstmöte” som nu ligger i december.

Mvh
Roger Richter, ordförande i Svenska S.t Barthélemysällskapet

Inbjudan (pdf)

Inbjudan till vintermöte

Hej alla medlemmar i S.t Barthélemysällskapet!

Och god fortsättning på den nya året! Jubileumsåret 2024 (Sällskapet 60 år) är nu lagt till handlingarna och vi blickar nu fram emot ett spännande 2025. Som många av er märkte blev det inget höstmöte/julmiddag beroende på olika omständigheter. Ett av dom är att vi märkt att färre och färre anmält sig till julmiddagen de senaste åren och ett av de angivna skälen till detta är att många tyckt det blivit för dyrt. Vi testar därför ett nytt grepp i år med lite mindre fokus på mat och dryck och mer på mötets innehåll, eller content som det heter på modern marknadsföringssvenska.

Vi bjuder därför in våra medlemmar till ett vintermöte på restaurang Löwenbräu torsdagen 13 februari (se bilaga)i med en guidad visning av Sverigehuset på St Barth som invigdes 10 november 2022 men som få svenskar haft möjlighet att besöka. Vår guide på plats är Nils Dufau, sen flera år ordförande i vår vänförening på l´ASBAS. Detta sker direkt via länk på storbildsskärm.

Inbjudan vintermöte (pdf)

Som bonus kommer också mötesdeltagarna få ta del av ett unikt tidsdokument, en 15 min lång intervju från 1938 (Sveriges Radio) med Sigrid Ulrich, dotter till siste guvernören på ön Bror Ulrich, om hennes minnen från sin uppväxt på St Barth.

Mvh
Styrelsen Svenska S:t Barthélemysällskapet