Johan Brokkar, som är ansvarig chef för bolaget som skall frakta bort vraket av 72-feets yachten från dess undervattensläge, ankom till St Barth nyligen.
Bogserbåten Big Dog från Saint Maarten skall ta bort det amerikanska 72-feets vraket snarast.

Båten är hemmahörande i Newport, den sjönk natten till den 28 december efter en explosionsartad brand i hamnen utanför Wall House Muséum.

Efter många diskussioner att sänka båten på djupare vatten och göra det till ett dykobjekt gillades inte av myndigheterna. Båten kommer istället att bogseras till St Maarten och där huggas upp i bitar.

Det var båtens första visit på St Barth.Den ankom på julaftonen från St Thomas. Planerna var att gå till St Maarten för några nödvändiga reparationer. Hur som helst så omintetgjordes dessa planer av branden, som började i främre delen av båten. Tre besättningsmän var ombord på båten när branden utbröt vid midnatt. De två första männen kunde hoppa i land i säkerhet utan vidare. Däremot var den 3:dje besättningsmannen tvungen att hoppa överbord i vattnet för att rädda sig. 14 brandmän anlände några minuter senare. Då tamparna som höll båten intill kaj brunnit av, började båten att driva ut i mitten av hamnen. Vid 2:12 hade brandmännen båten och branden under kontroll och vid 4-tiden var branden helt släckt.

Enligt polisens första undersökningar var orsaken till branden ett elektriskt problem med båtens generator. Elden ökade dramatiskt genom att några gastuber exploderade samt att det fanns bränsle intill eldhärden.
Lyckligtvis var väderförhållandena mycket goda. Nästan ingen vind den natten annars kunde det lätt blivit en katastrof.

Det är inte första gången som en båt brinner inne i hamnen i Gustavia. 1991 exploderade en segelbåt genom en gasexplotion, som orsakade flera människors död.
Men det är första gången som en sådan här brand händer vid kaj i Gustavia. Man lär sig alltid någonting från händelser som denna, konstaterar brandchefen Henri Louis, när han tillfrågas om säkerhetsinstruktionerna i hamnen. Läxan vi lärt oss använder vi för att utveckla vår insatsstyrka och organisation.

Efter 7 månader står den nya flygplatsterminalen klar på St Barth, Gustav III Aeroport. Strax före jul, tisdagen den 19 december på morgonen var det passagerare som ankom med Winair som först fick beträda den nya ankomsthallen.

Byggnaden innehåller avgångs- och ankomsthall i gatuplanet. En trappa upp finns bar och restaruang Joe´s, samt ett antal butiker för tidningar, souvernirer och kläder. En stor yta finns också för åskådare som på ett fint sätt kan se när planen landar och lyfter. Högst upp ligger det nya trafikledartornet, som ännu inte tagits i bruk.

Ett 15-tal entreprenörer har byggt flygplatsterminalen, som har kostat ca 15 milj franc. Finansiering har skett genom 3 milj från EU i EU-bidrag, 1 miljon från franska staten, och den största delen 11 miljoner från kommunens kassa.

Allt är byggt för att kunna ta emot ytterligare ökad passagerartrafik. Idag ankommer och avreser ca 200.000 passagerare per år, vilket ökar varje år.

Den 8 december bjöd borgmästeriet på St Barth på sin traditionella gästfrihet. En grupp på 14 svenskar som kommit för att besöka ön. Kulturansvarige Yves Greaux, verkställande för borgmästaren, mottog gruppen i kommunens samlingssal. Deltagarna som rest med Västindienspecialisten och dess ledare Birgitta Hammar, som också är aktiv i styrelsen för St Barthsällskapet, stannade en vecka.

I samband med besöket hos borgmästaren, överlämnade Birgitta Hammar ett standar från Luftfartsverket, som ett lyckönskande till den snart invigningsklara flygplatsterminalen, att pryda dess administrativa kontor.

Öns motsvarighet till St Barthsällskapet, L´ASBAS´s medlemmar var också inbjudna till denna mottagning.

Mouserande dryck samt tilltugg inmundigades under de vänskapliga samtalen.

Hotel Toiny restaurerar gammalt hus vid stranden i Toiny, och planterar dessutom 500 cocospalmer.

Det finns initiativ som är värda att applådera. Ett sådant är fallet där Toiny Hotel ´s chef David Henderson griper in. Efter avsaknaden av att inse behovet av att restaurera gamla byggnader på ön, har denne inflyttade skotte beslutat att renovera ett gammalt hus som står på vindsidan av ön, kallas ”case”, som ligger vid foten av berget där hotellet är beläget. Samtidigt åtog sig Henderson projektet att plantera ca 500 cocosnöt-palmer som han importerat från Florida. På St Barth är dessa hus ofta ruiner efter många års avsaknad av underhåll. Detta hus byggdes troligen någon gång i mitten på 1800-talet. Den förste som bodde där var Pierre ”Courtois” Ledee, som tog huset i bruk 1852, när St Barth var under svensk regim. Marken som huset står på såldes nyligen till hotel Toiny. Renoveringen blev klar i oktober. Man har sparat så mycket av orginalväggarna som möjligt och har också anpassat sig så mycket som möjligt till det gamla materialet när man restaurerat huset. Hotellet kommer att upplåta byggnaden bland annat för att öns skolor skall kunna komma och se hur ett gammalt ”case” såg ut förr.

Man har också haft ett klart mål för att återplantera palmerna; Att återskapa cocosnöts-palmerna vid stranden som det än gång såg ut. Plantorna kommer att vattnas av hotellet och ett staket omgärdar planteringen som skyddas mot de bergsgetter som finns i området. Man har också möjliggjort en bra inpassering till beachen.

Lördagen den 2 december talade borgmästare Bruno Magras om för lyssnarna via Radio St Barth att parlamentetes antagande av ”Orientation” -lagen den 15 november, för departementen i DOM och TOM staterna , är ett fantastiskt tillfälle för ön. Även om kritik hänger över konstruktionen av lagen, tror borgmästare Magras att den signalerar en viktig fas, den andra i en 3-stegsprocess, som kommer att föra ön närmare den självständighet som ön söker. ” Det finns två vägar att nå vårt mål så att ön erhåller sin egen speciella status. Den första är politisk och beslutas av parlamentet. Den andra är mer för att bevisa för parlamentets medlemmar att St Barth besitter kunskap och vilja att bidraga till den självständighet man önskar. Jag känner, genom att ta ytterligare ansvar för saker att hantera vårt budgetmål och samla in lokal direkta skatter för att möta kommunens behov, är det möjligt för oss att bevisa att vår ö är både kapabel och har möjlighet att gå framåt på ett mer oberoende sätt. Kommunfullmäktige står bakom kommunens önskan att bli oberoende från Guadeloupe och ”Orientation” lagen medger att så kan ske. Det är ett fantastiskt tillfälle för ön.” Detta förutsätter naturligtvis att de finansiella förutsättningarna för att bli självständig blir framgångsrika. Den tredje och slutliga fasen i denna process är utvecklingen av statuterna i sig själva. Jag tror att detta kommer att ske inom de närmaste fyra åren men det är upp till oss själva att bestämma hur utvecklingen skall se ut, vilken nyans och form som den skall ta. St Barth invånarna behöver ägna en omsorgsfull tanke åt detta och vara aktiva för att skapa öns nya policy. Om vi inte deltar aktivt i processen missar vi också rätten att bestämma.

Saker och ting trillar på plats.

Artikel 36, av den nyligen godkända Orientation-lagen, medger rättigheten för St Barths kommuns ledare att antaga 3 lokala skatter för att möta kommunens utgifter. Dessa är; bensinskatt upp till 1.50 Fr på varje såld liter, en 5% skatt (per natt) på alla hotellnätter och villauthyrning och en passagerarskatt på upp till 30 Fr per person för alla som reser till ön. Borgmästare Magras understryker att dessa skatter kommer inte att antagas förrän nya kommunalfullmäktige samlas i mars.

4 nya skatter kommer att lanseras på St Barth först efter borgmästarvalet i mars 2001 för att möta kommunens behov för att i viss mån stå på egna ben utan att få stöd från Guadeloupe. På detta sätt får St Barth´s kommun större juridisk makt för att självständigt kunna styra öns ekonomi. Sådana områden som sjukvård, miljö turism, vägunderhåll, hamn- och flygplatsdrift räknas dit i första hand. Men först måste kommunen rent formellt acceptera detta, vilket man beräknar göra under hösten 2000. Därefter får man jobba efter de nya riktlinjerna i 6 år och sedan skall man utvärdera för att se om man skall gå vidare. De nya skatterna är som följer;

– Bensinskatt med 1.50 Fr per liter läggs till det nuvarande bensinpriset som är 4.16 Fr per liter. Man räknar med att inbringa ca 10 milj Fr per år. Skatten skall direkt gå till att underhålla och utveckla öns vägar vilka har en sammanlagd längd på ca 50 km.

– Passagerarskatt för alla som kommer sjövägen och för kryssningsbåtarna höjs från nuvarande 20 Fr till 30 Fr per person. Baserat på 1998 års passagerarsiffror som var 160.000 passagerare, inbringar denna skatt totalt ca 5 milj Fr till den kommunala budgeten.

– Skapandet av en turistskatt som tages ut av hotel- och villauthyrare kommer att generera ytterligare 10 milj Fr per år till kassan.

– Bilskatt som tas ut på varje ny registrerad bil på 178.50 Fr per bil beräknas inbringa ca 250.000 Fr per år

Alla nya skatter kommer succesivt införas efter första fullmäktigesammanträdet efter borgmästarvalet i mars -01.

Med bara 4,5 månader kvar till det kommunala valet, vet man inte så mycket om de kandidater som tänker ställa upp

Idag finns det bara en officiell kandidat som säger att han kandiderar för posten som borgmästare och det är Harvé Allix. Därutöver är det bara spekulationer om vilka som tänker ställa upp.

Först i ledet för dom spekulationerna är den nuvarande borgmästaren Bruno Magras, som tycks leka med tanken att ställa upp för en andra period för att slutföra de projekt som han har startat under sitt mandat och för att hålla sina opponenter på behörigt avstånd till öns mest betydelsefulla valda jobb. Borgmästare Magras har satt igång ett antal stora projekt, för att öka chanserna och att kunna försäkra sig om att ön kan drivas med större juridisk självständighet i framtiden som en ”taxfree” ö. Han har också startat två större byggnadsprojekt; det nya Borgmästeriet i La Pointe, Gustavia, som startade i januari i år och skall vara klart till sommaren 2001. Det förväntas kosta kommunen minst 30 milj Fr. Det andra stora projektet som beräknas stå klart i oktober nästa år är en ny förbränningssanläggning för sopor och är beräknad att kost 46 milj Fr.

Nordleing Magras, öns representant i det regionala rådet, har alltid sagt att om ingen annan kandidat ställer upp, så kommer han att ställa upp mot Bruno Magras. Men genom att Hervé Allix nu ställer upp så är det svårt att säga om han ställer upp i borgmästarvalet.

Eduard Magras, nuvarande vice borgmästare, har varit en av Bruno Magras mesta kritiker och utmanare när det gäller borgmästarens politik. Han har inte dragit sig för att i utmanande radio- och tidningsintervjuer kritiserat hans satsningar på byggnader och vad han mer har spenderat pengar på för kommuens räkning. Även om Eduard Magras har vägrat att officiellt uttala sig om han vill ställa upp i borgmästarvalet ännu, visar hans senaste agerande på att ha troligen kommer att ta upp en ”fight” mot Bruno Magras.

Den stora överraskningen i borgmästarvalet är Hervé Allix. Känd för sin rakryggiga ställning i nyckelfrågor och sitt missnöje med hur borgmästaren har handlagt den administrativa policyn när det gäller att ta in skatt på St Barth. Han är ansvarig för byggnadsentreprenörernas förening och kommer otvetydigt att hålla sina politiska argument centrerade på nyckelfrågor för kommunen.Ju fler kandidater som ställer upp inför valet, desto mer garanterar detta en livlig debatt och förhoppningsvis också erbjuder väljarna mer meningsfulla politiska erbjudanden. Fortsättning följer.

För 17 år sedan (1983) var Bengt Järnhester tillsammans med löparveterner och deltog i internationella marathontävlingar på Puerto Rico. Han hade hört talas om den gamla svenska ön St Barthélemy och ville dit. Då tog han med sig 28 st löparkompisar (14 svenskar, 12 danskar och 2 St Barth-bor) och fortsatte till St Barth.

Med hjälp av Marius Stackelborough och dåvarande borgmästaren Daniel Blanchard, gav dom grönt ljus att köra tävlingen. Räddningstjänsten samt polisen på ön ansvarade för löparnas säkerhet. Banan mätte då 13 km.

1991 återupptog Roger Richter Gustavialoppet som sedan dess har arrangerats varje år.

I år var det 10-årsjubileum och den nuvarande borgmästaren Bruno Magras lyckönskade arrangemanget vid sitt välkomsttal vid priscermonin efter tävlingen och uttryckte hur betydelsefull man ansåg denna tävling var för vänskapen och relationerna mellan St Barth och Sverige. Han såg gärna att man fortsatte med arrangemanget minst 10 år till.