På grund av förseningar med arbeten innan avfärd från Sverige har man senarelagt sin världsomsegling 2003 med en vecka, vilket betyder att man förskjuter programmet med samma tid och de nya datumen för angöring på St Barth blir 13-15 maj 2003.
Vi har också fått reda på att Per Tingbrand erbjudits att följa med sträckan Puerto Rico – St Barth. Grattis!
Utfarten från Gustavia
Som jag tidigare skrivit, undrade man om den nya utfarten från Gustavia skulle tas i bruk till julen. Jodå, det gjorde man. Den 16 december öppnades den ny-gamla vägen från Gustavia och fram till 4-vägskorsningen vid Tourment. Ingen pompa och ståt syntes till, utan man bestämde helt enkelt att öppna den nya vägsträckningen en måndag morgon kl 07:00. Och därmed var det gjort.
Det är nog den finaste vägbeläggningen på ön. Givetvis är det betong, men den är mycket fint gjord. Man har lagt den i några kurvor så att den följer terrängen lite bättre. Trafiken är liksom tidigare dubbelriktad fram till Fyren. Men sen är det enkelriktat ner till Gustavia.
Bara några veckor efter öppnandet inträffade den första olyckan. En motorcyklist såg inte i mörkret att vägen svängde och körde rakt in i bergskanten. Benbrott och hjärnskakning blev följden. Sedan den olyckan har det kommit upp en skylt i form av en pil som talar om att vägen svänger.
Terminalhus och Fiskmarknad
Byggnationerna i hamnen i Gustavia är inne i sin slutfas. Terminalhus för incheckning av passagerare med ankommande och avgående färjor och kryssningsfartyg samt byggnad för fiskmarknad tar form.
Parkeringen är redan klar och togs i bruk till jul. Nu återstår endast boulebanorna, om någon månad är detta klart.
Nytt staket vid flygplatsen
Under orkanen Luis 1995 försvann det staket som fanns uppsatt utmed landningsbanan som ser till att inte obehöriga personer kan ta sig in på landningsbanan. Nu håller det på att återuppbyggas. Arbetet har pågått sedan i december och beräknas vara slutförda under april månad. Kostnad 185.000 Euro. Hälften finansieras av kommunen och hälften av EU.
Aldrig förr har ett så stort karnevalståg setts i Gustavia. Hela 22 ekipage var anmälda till i år. Naturligtvis hade vi fint väder och värmen var hög i vissa kostymer. Man startade redan kl 15:00 från Public och fortsatte sedan genom Gustavia ända ut till Muséet i La Point och vände tillbaka för att avsluta vid Quai de General du Gaulle. Då var nog klockan ca 20:00. Många var då trötta och slitna efter ett evigt dansande och sjungande. Man kunde se allt ifrån stora grupper om 50 personer som hade enhetliga dräkter och hade övat in olika danssteg i takt med musik. Ett ”normalt” ekipage består av en bil eller lastbil i täten som bär högtalare, elverk och dryck. Sedan kommer följet.
Karnevalen på St Barth är mysig. Liten och behändig, greppbar. Tidigare har man haft tävling om bästa ekipage, men man har upphört med det, då det var alltför subjektivt. Det viktigaste är att man ställer upp, menar man.
Den anglikanska kyrkan i Gustavia firade 150 år den 24 februari. Det var 1853 som engelskmannen Sir Richard Dinzey tog initiativet till byggandet av en ny protestantisk kyrka på St Barth. Den svenska guvernören Haasum ombads att lägga grundstenen till kyrkan den 24 februari 1853. Han var son till Thomas Dinzey, vice kommendör från 1778-1801, ytterligare 1801-1803 och till slut vice guvernör på ön Saba från 1803-1809. Tillsammans med en anglikansk kyrka på franska St Martin, mycket senare byggd, är kyrkan i Gustavia den enda anglikanska kyrkan på franskt västindiskt territorium. Richard Dinzey som föddes på Saba, etablerade sig på St Barth där han blev köpman. Det var han som samlade ihop det nödvändiga kapitalet till kyrkan.
Det sägs att byggnadsmaterialet och framförallt stenen kommer från St Estatius. Den anglikanska kyrkan är den 4:e kyrkan som byggts under den svenska epoken och som är känd för sin stora tolerans till kyrkoverksamhet.
Kyrkan ”Sophia Magdalena” byggdes vid den svenska klockstapeln år 1787. En av de få kyrkor i världen, som alternerat lutheraner, anglikaner, metodister och katoliker att genomföra sina respektive ceremonier i samma kyrka.
En kyrka byggdes i Lorient 1820. En större, mera komplett kyrka i Lorient blev klar 1871. Den katolska kyrkan i Gustavia byggdes år 1829 och den anglikanska kyrkan invigdes i Gustavia den 7 dec år 1855 av biskopen på Antigua.
De svenska lutheranerna assisterade likväl vid de anglikanska kyrkmässorna som samlade många olika religiösa grupper. Den anglikanska kyrkan kom att bli den protestantiska engelsktalande befolkningens kyrka. Fader Rock, präst från Anguilla, blev den första prästen att hålla predikan i kyrkan. Under ca 100 år så fanns ingen permanent präst för den anglikanska kyrkan. Endast under kortare tider har det funnits en anglikansk präst bosatt på ön. Vanligtvis har tjänsten uppehållits av besökande anglikanska präster från närliggande öar eller under senare tid av amerikanska präster. Under ett tiotal år runt sekelskiftet 1900 fanns en stationär präst på ön. Inte förrän år 2002 då prästen Charles Vere Nicoll kom till ön fick man en präst som skulle bosätta sig här. Han är brittisk medborgare, gift och har familj och även ägare av hotellet i Flamands, Isle de France.
Idag har man tre typer av gudstjänster; en på söndagar, den traditionella och under högsäsongen (tre månader) även en gudstjänst kvällstid på onsdagar samt kl 11:30 på förmiddagen under hela året.
Man har cirka 45 trogna medlemmar som besöker kyrkan året om och många är St Barth-bor. Under turistsäsongen kommer över 100 personer på gudstjänsterna. Även om en övervägande del är Anglo-Amerikanska besökare, kan man även ibland se svenskar, kanadensare, belgare, tyskar och schweizare.
En speciell gudstjänst hölls i söndags den 23 februari för att fira minnet av de 150 åren. Noteras kan att James Dinzey närvarade vid gudstjänsten och det var hans farfars-farfars- far som var Sir Richard Dinzey.
Kyrkorådet för den Anglikanska kyrkan.
Från vänster till höger ser ni på bild; Fader Charles Vere Nicoll, kyrkvärden Marjorie Romney, A.Theodore Estman, pensionerad biskop från Maryland, USA, James Dinzey, son-son-son till Richard Dinzey, upphovsmannen till byggandet av kyrkan, Brook Lacour, kassör samt Lena Jonsson.
Vid förra kommunalvalet var en av de stora frågorna som man ville utveckla; en kommunal sportanläggning. Alla studier och underlag för finansiering samt ritningar är klara och man är nu inne i fasen att realisera projektet. Sportanläggningen har fått stå tillbaka länge, menar Michel Magras, då nya borgmästeriet och satsningen på en ny sopstation har haft förtur. Men nu är tiden inne för att ta sig an detta projekt, som också ligger med i den framtida budgeten. Om allt går som planerat skall det vara klart till i slutet av år 2004.
Sedan tidigare har läktare vid idrottsplatsen byggts, den kommunala simbassängen finns och ett provisoriskt område för bågskytte finns också. Nu vill man färdigställa dessa områden, det gäller idrottsplanen, en permanent bågskyttebana, 3 tennisbanor, basketbollplan, liten enkel förläggning intill simbassängen där man kan bo vid större arrangemang. Ytterligare skall man anlägga fler parkeringsplatser, göra i ordning vägar och grönytor, samt en riktig dränering för att det inte skall svämma över vid händelse av kraftiga regn i samband med orkaner och liknande.
Första etappen av byggnationen startar i början av mars i år och den beräknas kosta 1 milj Euro som finansieras med 50% från FEDER ( fonds européens du europe), 30% av regionala medel och 20% av St Barths kommun.
Räcker elen till på St Barth? Det var den stora frågan som kommunen inbjudit till för att diskutera med ansvariga från EDF, byggnadsentreprenörer och övriga intresserade. Man har nu nått taket på produktionen av el med nuvarande resurser på ön. EDF har förslag på att lägga en elkabel mellan St Martin och St Barth. Det vill inte kommunen. Man vill hellre öka kapaciteten på det dieseldrivna elverket i Public med ytterligare generatorer.
Andra lösningar är att begränsa konsumtionen av el på något sätt och/eller att uppmuntra till alternativa energikällor som solenergi och vindenergi. Inga direktiv antogs och fortsättning följer.
Det har varit full fart på St Barth under jul och nyårshelgerna. Mer än vanligt. Vädret har ju också varit gynnsamt. Mycket svenska röster har hörts i vimlet i Gustavia från svenskar som kommit hit till ön med båt eller tagit in på hotell. Här nedan följer lite kortfattat siffror om helgerna.
NYTT REGLEMENTE FÖR ST BARTHÉLÈMY
Från en intervju i Radio St Barth, lördagen den 21 december, ger Borgmästare Bruno Magras sin syn och en uppdatering på vad som hänt och vad som skall hända.
Tidsplan för antagande;
● När reformen antagits definitivt i Frankrike, vilket beräknas ske i början av 2003, kommer förhandlingar att äga rum under första halvåret 2003 mellan de valda politikerna och ministern för l´Outre-Mer, för att man därefter skall kunna slutföra detta projekt för St Barthélèmy.
● Ett lokalt val kommer att äga rum så fort som möjligt efter dessa förhandlingar och senast i juli månad år 2003.
● Om valutgången blir positiv, dvs att invånarna på St Barth ställer sig positiva till att bli ”självständigare” än för tillfället, kan de nya stadgarna och lagarna träda i kraft i början av år 2004 innan de regionala valen. Borgmästaren understryker att ”mycket lite kommer att förändras” enligt vad man kan utläsa av den aktuella situationen. ”Vi försöker att söka kompetens på plats”, som vi för tillfället inte har, när det gäller att handha och sköta vissa funktioner i det nya systemet.
● Staten kommer fortsättningsvis att ha hand om det sociala systemet, likväl som att sköta och övervaka de arbetsrättsliga lagarna som skall gälla.
● Det sociala ”skyddsnätet” fortsätter att fungera som det gör för tillfället.
● Pensionärer kommer fortsättningsvis att få ersättning och villkor som tidigare.
Borgmästaren hoppas att det nya kollektivet blir inskrivet inom ramen för artikel 74 i Konstitutionen och räknar i princip med att man antar lagar och förordningar i mening av att dessa gynnar ”våra egna intressen” på ön.
– Eller så kommer vi att förbli en del integrerat i det nya guadeloupianska kollektivet och i denna stund följa de lagar och förordningar som tillämpas på Guadeloupe och att dessa också blir tillämpade på St Barth, eller så kommer vi att uppnå (som vi alla hoppas) ett kollektiv d´Outre-Mer med speciell anpassning av lagar och förordningar, som tar i beräkning våra verkliga geografiska- och historiska förhållanden”, tillägger Bruno Magras.
Borgmästaren bekräftar att han inte oroar sig för finansieringen av det nya kollektivet och att han kommer att fortsätta att informera befolkningen på St Barth om utvecklingen av handläggandet.
Ett möte kommer också att äga rum innan årets slut med alla öns ungdomar och även diskussioner med olika föreningar.
Inför jul- och nyår är det redan fullt i hamnen i Gustavia. Megayachterna har parkerat för att få en bra plats. Säsongen kan börja.
Handelsfamiljen Magras firar 40 år av sin verksamhet i år. Under 1:a veckan i december har man olika erbjudanden och festligheter i sina företag.
Jean René LAIDET kom till St Barth 1720 och gifte sig med Catherine GREAUX
Under samma epok gifter sig Jacques MAGRAS med Anne LAPLACE.
Dessa två familjer är upphovet till hela familjen MAGRAS och LEDEEE på St Barth.
Under den svenska epoken föds Zulma LEDEE. 1892 gifter sig Zulma med Cléophas MAGRAS. De får två söner Alexis (LouLou) och Louis (Parrain).
Zulma har en passion för affärer och öppnar boutique REDUIT för att överleva. För att intressera de två sönerna för affärer öppnar hon den 1 juni 1928 tillsammans med dem BAZAR VIDE POCHE.
Något senare 1951 öppnas ALMA av Alexandre Magras, vilket idag är Old Alma, Quincaillerie ALMA, ALMA Electromeublee, Chamade Boutiques, Loulou´s Marine, Les Petits Lutins, A Vos Marques och GAN Assurances.
Denna öppning gav också upphovet till att min farfar Joseph Alexis, hans två söner Georges och Sully, min farbror Louis och hans son Thomas, startar företaget JAMCO.
December 1962 öppnar man på en ö med ca 3000 inv, utan el med inspiration från Puerto Rico, den första självbetjäningsbutiken LIBRE SERVICE JAMCO. Man erbjöd invånarna att handla på konto utan tidigare erfarenhet.
TOM FOOD startades av farbror Louis och hans son Thomas
1970 startas en självbetjänande järnhandel GSM (Georges och Sully Magras)
1987 startar farbror Sully CCPF ( Compagnie Commerciale du Port Franc) och tillsammans med min far George´s familj bildas GDM (Generale de Distribution Magras), BAZAR DE GDM och livsmedelsaffären AMC (Alain Magras et Compagnie).
1988 fördubblas ytorna på AMC, grossistlagret i Public
1995 involveras livsmedelsaffären LES P´TITS BASSINS, 1996 MINI MART i Lorient, samt CELLIER DU GOUVERNEUR, vinbutik i Gustavia, 1999 L´EPICEERIE DE LA PLACE i Anse de Cayes och år 2000 SUPERETTE DE L´AEROPORT I i Saint Jean.
För att inte glömma några fler företag, såsom René Super Béton (Nordleing Magras) le Colibri (Annie), Saint-Barth Evasion (Jean-Noël), le Marché aux Fleurs (Francoise et Jean-Marie), Keep Cool (Ludovic).
Det är inte utan tacksamhet och stolthet som vi i 5:e generationen vänder våra blickar mot Zulma, som startade det hela. Idag jobbar inom ovanstående företag ca 300 personer. I stort sett behärskas hela Public´s handelsområde av fam Magras med deras företag.
Ovanstående utredning av Alain Magras