Här kan ni se en film från 8 februari i år som visar Marius lämna Le Select under stående ovationer från den närvarande publiken som var där och lyssnade på Johnson Blues Band. Om två veckor kommer specialnumret på 16 sidor av St Barhélemyjournalen vara klar. Den tillägnas helt och hållet Marius och hans liv och den betydelse han haft för relationen mellan Sverige och St Barth. Den kommer att mailas/skickas ut till samtliga medlemmar.

Ingen lär ju ha undgått Covid-19 och dess konsekvenser för oss alla liksom Folkhälsomyndigheternas starka rekommendationer om att bl a minimera sociala kontakter. Vi i styrelsen tar, självklart, allvarligt på situationen och har redan en gång skjutit fram föreningens årsmöte. Vi har nu beslutat att genomföra mötet onsdag 23 september, men för att kunna genomföra årsmötet så säkert som möjligt så kommer vi begränsa antalet deltagare till 40 personer* inkl styrelsen. Ingen förtäring kommer att erbjudas och deltagande kommer att vara helt kostnadsfritt. Årsmöteshandlingar och inbjudan finns tillgängliga på länkarna nedan.

Inbjudan till årsmöte 2020 (pdf)
Verksamhetsberättelse för 2019 (pdf)
Resultatrapport för 2019 (pdf)
Balansrapport för 2019 (pdf)

I svallvågorna av ”Black Lives Matter”-rörelsen har också St Barth och slavhandeln som förekom där under ”Sverigetiden” uppmärksammats.

Denna artikel fanns i Expressen den 12 augusti. (artikeln som pdf)

En artikel som sen också blev omskriven i lokaltidningen på ön, ”Le Journal de St Barth” (artikeln som pdf), där det bl a ställs krav på en offentlig ursäkt från både regeringen och kungafamiljen.

Slavhandeln förbjöds 1813 men slaveriet förbjöds i Sverige först 1846 på St Barth vilket var långt mycket senare än övriga europeiska länder. Och i dåtidens svenska media drevs inte frågan om slaveriets avskaffande speciellt hårt vilket framgår i t ex Bill Edlunds studentuppsats ”Saint Barthélemy – svenska samhällets koloniala självbild” (uppsatsen som pdf), vilket kan förefalla en smula märkligt. Det var först när engelska invandrare som kom hit på 1840-talet och var starkt påverkade av den brittiska abolitionismen som det började drivas en opinion i frågan och sen med hjälp av bl a Erik Gustav Geijer drev igenom riksdagsbeslutet om slaveriets avskaffande.

Nu är huset också målat! Med äkta Falu rödfärg. Och vita knutar! Ska enligt plan invigas i november i år.

Guvernör Johan Norderlings familjegrav på kyrkogården i L´Orient har genomgått en renovering och gravstenarna har bl a putsats upp (se bild). Guvernör Norderling är den enda svenska guvernör vars gravsten finns kvar från Sverigetiden.. Han var guvernör mellan 1818 -1826 då han avsattes bl a för att ha varit alltför tillmötesgående mot lokalbefolkningen. Han finansierade bygget av den nya katolska kyrkan i L´Orient när den gamla förstördes i en orkan, vilket gjorde honom populär bland öborna. Det är också en av anledningarna att han och delar av hans familj fick sin sista vila på kyrkogården som tillhör kyrkan.

Klicka på länken nedan för att läsa en nekrolog över Marius. Den kommer också att publiceras i SvD inom de närmaste veckorna.

En specialutgåva av St Barthélemyjournalen kommer också att produceras under juli månad och mailas/skickas ut till samtliga medlemmar samt läggas upp här på hemsidan.

Marius dödsruna (pdf)

I senaste numret av Le Journal de Saint Barth ges mycket utrymme åt Marius Stakelborough och hans livsgärning.

Läs mer i bif PDF (OBS! på franska)

Torsdagen den 18 juni avled Marius Stakelborough omgiven av sina närmaste vid en ålder av 97 år.

Vad Marius betytt för St Barth och inte minst för relationen med Sverige går inte att beskriva i några få ord.

Vi återkommer här och på vår Facebook-sida inom kort med en beskrivning av Marius betydelse och gärning för relationen med St Barthélemysällskapet.

I kväll måndag den 22 juni är det avsked vid båren klockan 19 i Marius hus.

Tisdag 23 juni är det begravningsceremoni i den katolska kyrkan i Gustavia kl 16.

Därefter är det jordsättning enbart med familjen på begravningsplatsen i St Jean, där andra i familjen har sin viloplats.

Trots Corona-kris och isolering fortgår arbetet med Sverigehuset. Nu är det bara yttre målning (röd fasad, vita knutar) och stenbeläggningsarbete som återstår innan huset är klart för invigningen 7-8 november (Samma helg som Gustavialoppet och Piteådagen). Gjutjärnsspisen är på plats inne i köket.

Här är en översatt intervju med Nils Dufau, klicka på länken nedan för att läsa intervjun.
Intervju med Nils Dufau, maj 2020 (pdf)