Under år 2000 har tillsammans 223.879 passagerare ankommit med båt och flyg till St Barth. De turister som mest representerars, är amerikanare och kanadensare, som står för 36% (ca 80.000) av besökarna till St Barth både avseende ankommande med båt och flyg. Antalet passagerare som kommit via flyg är ganska stabilt, dock har en 2% minskning skett under 2000 jämfört med 1999.

I förhållandet mellan antalet passagerare och antal flygplansrörelser ligger flygplatsen på St Barth på 2:dra plats i länet Guadeloupe och på 3:dje plats totalt i Antillerna.

När det gäller antalet passagerare som kommit med båt till Gustavia, avser 47.134 ankommande med färja (vanligen båten från St Martin), 61.439 ankommit via kryssningsfartyg och 23.914 ankommit med nöjesbåtar, typ segelbåtar och yachter.
Totalt har ankommande passagerare till hamnen i Gustavia sjunkit med 13% jämfört med år 1999. Antalet passagerare som ankommit med färja och kryssningsbåt har minskat medan de som ankommit med nöjesbåtar ökat med 23%. 36.932 st fransmän ankom till St Barth med båt, 32.265 st övriga europeér, 45.527 st amerikanare, 7.594 kanadensare samt 3.063 argentinare.

Källa; PAF (Police Aux Frontier) kontrollstatistik 2000.

Om du bor på vindsidan av ön och din cistern är tom, förvänta dig inte något vatten ur kranarna från det kommunala. Och om du bor högst upp i bergen så får du nog också avstå från livets mest fundamentala och nödvändiga vara. Men skyll inte på öns Vattenverk som distribuerar vattnet ut i ledningarna till alla invånare och företag; dom har inte stängt av pumparna. Så fort invånarna som bor närmast vattenreservoarerna fyllt upp sina cisterner, finns det inte så mycket kvar till dem som bor längre ifrån vattenverket. De invånare som inte har en egen vattencistern att ta i bruk måste förlita sig på att köpa sitt vatten i flaskor för att möta behovet för sin personliga hygien, matlagning och övrigt.

Problemet är inte nytt för ön, men man har inte konfronterats med detta problem så tidigt som nu. Det är ovanligt tidigt, säger den lokale direktören Vianet Greaux, chef för General des Eaux.

”Orkanerna som kommit över oss varje år sedan 1995 har gjort en bra sak för oss. Dom har fyllt våra cisterner med vatten, försörjt oss en längre tid tills vattnet sinat i våra kommunala ledningar. År 2000 säsongen var inte alls så regnrik som tidigare och cisternerna på ön har tagit slut tidigare än förväntat. Normalt brukar vattnet räcka till i mitten av april, men nu har det tagit slut i mitten av december istället. Idag är de kommunala vattenreservoarerna i Vitet och Colombier tomma.

Produktionen är ej tillräcklig!

Problemet ligger i tillgång och efterfrågan på vatten. Vattenverket producerar ca 1200 m3 avsaltat vatten per dygn, medan den aktuella konsumtionen ligger på ca 1500 m3 per dygn, förklarar borgmästare Bruno Magras.”Problemet har inte uppkommit över en natt och vi har inte suttit och rullat tummarna under tiden för att hitta lösningar. Ett andra vattenverk som avsaltar havsvatten är nu under uppförande i Public. Kommunen köpte in mark för detta 1997. Så fort som den är klar kommer kapaciteten att fördubblas. Den beräknas tas i bruk i augusti eller september i år”, konstaterar Magras.

Och under tiden?

De invånare som har cisterner får spara ytterligare och hoppas på regn. För andra är lösningen att minska på vattenkonsumtionen. Borgmästaren har vädjat till St Barths invånare att visa sitt samhällsansvar dvs inte tvätta bilar, fylla sina pooler eller vattna sina trädgårdar med kommunalt vatten. ”Det finns en tendens att skylla problemet på kommunen och glömma de humanitära faktorerna bakom problemet. Så länge som folk betalar sina vattenräkningar känns det som om man inte behöver ta något samhällsansvar betr vattenkonsumtionen.

Av finansiella skäl brukar man numera inte bygga in tillräckligt stora vattencisterner när man bygger nya hus. Kombinationen av dessa faktorer lägger ett stort ansvar på den existerande infrastrukturen. ”Alla bör dra sitt strå till stacken för att lösa problemet”, uppmanar Magras.

Den 4 januari vid åttatiden på morgonen fick ett privatplan en Piper Cherokee 32-260 motorstopp i starten strax efter att planet lättat från banan. Planet fortsatte i flygfältets riktning och landade i vattnet, ett 50-tal meter ut från badstranden. Lyckligtvis befann sig ingen badande i vattnet. Piloten som var ensam, tog sig ur planet som låg på 1.5 m djup. Strax efteråt kom räddningsmanskapet och konstaterade att ingen skadat sig. Bara materiella skador. Därefter bogserades planet upp på banan igen och upp till flygklubbens parkeringsplats.

En haveriundersökning tillsattes av de civila myndigheterna som fått undersöka orsaken till haveriet. Man konstaterade att olyckan inte berodde på något tekniskt fel på planet. Man uttrycker det på ett diplomatiskt sätt att; ”Det är ett pilotfel och att alla obligatoriska procedurer skall kontrolleras innan start.”

Inför nyår gästas Gustavias hamn av många båtar från Europa och Amerika. På nyårsaftonen kunde man räkna in 250 båtar i hamnen och på redden. Det är 55 båtar mer än i fjol.

Speciellt kan man märka att båtarna blir allt större i format, 14 båtar är längre än 30 m.
Den största är på 108 m och 17 m bred med ett djup på 5 m. Ombord finns också en segelbåt på 22 m. Detta är rekordet för en privat båt som gästar St Barth.
Till St Barth kommer också ”Tatoosh”, byggd i Tyskland i fjol somras. 93 m x 15 m. Sju däck, jacuzzi och helikopter inkluderad.

Vid frakthamnen har man tillfälligt över nyår ankrat alla båtar över 60 m. Utöver alla yachter har ett antal stora segelbåtar också ankrat upp i hamnen. Många av dom skall vara med och tävla på den nyårsregatta som sker på nyårsaftonen.

Tre frågor till hamnkaptenen;

Bakom kulisserna hos hamnkaptenen Bruno Greaux, arbetar 2 damer och 7 herrar och som ser till all skötsel av hamnen och att allt angående ankomster till gästhamnen fungerar till det bästa. Tre frågor till hamnkaptenen;

Hur kan man ta emot 250 båtar på en ö som bara är 24 km2?
Vid årets slut, är den period på året, då det är allra störst aktivitet i hamnen. Vi är ständigt på språng att ta emot olika båtar. Nyckeln till succén är en bra organisation som kan ta mot alla passagerarbåtar, tenderbåtar till kryssningsfartygen samt segelbåtar och yachter på mycket kort tid.. Det är också att inte låta någon reservera sina platser i förväg. Vi kan ta emot båtar med maxlängder inne i hamnen på 60 m, med ett djupgående på 6 m.

Vad kostar det att ligga i hamnen per dygn?
Priset grundar sig på användingsområde av båten och storlek. Även om den ligger vid kaj eller förankrad vid någon av våra bojar. En yacht, max 60 m, som ligger vi kajen betalar 1.248 FFR per dygn.

Kan hamnen ta emot fler båtar?
Det är en fråga om säkerhet idag. Jag tror vi har uppnått max antal båtar som det ser ut nu. Det är också viktigt att räddningspersonal till sjöss och till lands, vid ev olyckor, kan ta sig fram på ett snabbt och säkert sätt.

Johan Brokkar, som är ansvarig chef för bolaget som skall frakta bort vraket av 72-feets yachten från dess undervattensläge, ankom till St Barth nyligen.
Bogserbåten Big Dog från Saint Maarten skall ta bort det amerikanska 72-feets vraket snarast.

Båten är hemmahörande i Newport, den sjönk natten till den 28 december efter en explosionsartad brand i hamnen utanför Wall House Muséum.

Efter många diskussioner att sänka båten på djupare vatten och göra det till ett dykobjekt gillades inte av myndigheterna. Båten kommer istället att bogseras till St Maarten och där huggas upp i bitar.

Det var båtens första visit på St Barth.Den ankom på julaftonen från St Thomas. Planerna var att gå till St Maarten för några nödvändiga reparationer. Hur som helst så omintetgjordes dessa planer av branden, som började i främre delen av båten. Tre besättningsmän var ombord på båten när branden utbröt vid midnatt. De två första männen kunde hoppa i land i säkerhet utan vidare. Däremot var den 3:dje besättningsmannen tvungen att hoppa överbord i vattnet för att rädda sig. 14 brandmän anlände några minuter senare. Då tamparna som höll båten intill kaj brunnit av, började båten att driva ut i mitten av hamnen. Vid 2:12 hade brandmännen båten och branden under kontroll och vid 4-tiden var branden helt släckt.

Enligt polisens första undersökningar var orsaken till branden ett elektriskt problem med båtens generator. Elden ökade dramatiskt genom att några gastuber exploderade samt att det fanns bränsle intill eldhärden.
Lyckligtvis var väderförhållandena mycket goda. Nästan ingen vind den natten annars kunde det lätt blivit en katastrof.

Det är inte första gången som en båt brinner inne i hamnen i Gustavia. 1991 exploderade en segelbåt genom en gasexplotion, som orsakade flera människors död.
Men det är första gången som en sådan här brand händer vid kaj i Gustavia. Man lär sig alltid någonting från händelser som denna, konstaterar brandchefen Henri Louis, när han tillfrågas om säkerhetsinstruktionerna i hamnen. Läxan vi lärt oss använder vi för att utveckla vår insatsstyrka och organisation.

Efter 7 månader står den nya flygplatsterminalen klar på St Barth, Gustav III Aeroport. Strax före jul, tisdagen den 19 december på morgonen var det passagerare som ankom med Winair som först fick beträda den nya ankomsthallen.

Byggnaden innehåller avgångs- och ankomsthall i gatuplanet. En trappa upp finns bar och restaruang Joe´s, samt ett antal butiker för tidningar, souvernirer och kläder. En stor yta finns också för åskådare som på ett fint sätt kan se när planen landar och lyfter. Högst upp ligger det nya trafikledartornet, som ännu inte tagits i bruk.

Ett 15-tal entreprenörer har byggt flygplatsterminalen, som har kostat ca 15 milj franc. Finansiering har skett genom 3 milj från EU i EU-bidrag, 1 miljon från franska staten, och den största delen 11 miljoner från kommunens kassa.

Allt är byggt för att kunna ta emot ytterligare ökad passagerartrafik. Idag ankommer och avreser ca 200.000 passagerare per år, vilket ökar varje år.

Den 8 december bjöd borgmästeriet på St Barth på sin traditionella gästfrihet. En grupp på 14 svenskar som kommit för att besöka ön. Kulturansvarige Yves Greaux, verkställande för borgmästaren, mottog gruppen i kommunens samlingssal. Deltagarna som rest med Västindienspecialisten och dess ledare Birgitta Hammar, som också är aktiv i styrelsen för St Barthsällskapet, stannade en vecka.

I samband med besöket hos borgmästaren, överlämnade Birgitta Hammar ett standar från Luftfartsverket, som ett lyckönskande till den snart invigningsklara flygplatsterminalen, att pryda dess administrativa kontor.

Öns motsvarighet till St Barthsällskapet, L´ASBAS´s medlemmar var också inbjudna till denna mottagning.

Mouserande dryck samt tilltugg inmundigades under de vänskapliga samtalen.

Hotel Toiny restaurerar gammalt hus vid stranden i Toiny, och planterar dessutom 500 cocospalmer.

Det finns initiativ som är värda att applådera. Ett sådant är fallet där Toiny Hotel ´s chef David Henderson griper in. Efter avsaknaden av att inse behovet av att restaurera gamla byggnader på ön, har denne inflyttade skotte beslutat att renovera ett gammalt hus som står på vindsidan av ön, kallas ”case”, som ligger vid foten av berget där hotellet är beläget. Samtidigt åtog sig Henderson projektet att plantera ca 500 cocosnöt-palmer som han importerat från Florida. På St Barth är dessa hus ofta ruiner efter många års avsaknad av underhåll. Detta hus byggdes troligen någon gång i mitten på 1800-talet. Den förste som bodde där var Pierre ”Courtois” Ledee, som tog huset i bruk 1852, när St Barth var under svensk regim. Marken som huset står på såldes nyligen till hotel Toiny. Renoveringen blev klar i oktober. Man har sparat så mycket av orginalväggarna som möjligt och har också anpassat sig så mycket som möjligt till det gamla materialet när man restaurerat huset. Hotellet kommer att upplåta byggnaden bland annat för att öns skolor skall kunna komma och se hur ett gammalt ”case” såg ut förr.

Man har också haft ett klart mål för att återplantera palmerna; Att återskapa cocosnöts-palmerna vid stranden som det än gång såg ut. Plantorna kommer att vattnas av hotellet och ett staket omgärdar planteringen som skyddas mot de bergsgetter som finns i området. Man har också möjliggjort en bra inpassering till beachen.

Lördagen den 2 december talade borgmästare Bruno Magras om för lyssnarna via Radio St Barth att parlamentetes antagande av ”Orientation” -lagen den 15 november, för departementen i DOM och TOM staterna , är ett fantastiskt tillfälle för ön. Även om kritik hänger över konstruktionen av lagen, tror borgmästare Magras att den signalerar en viktig fas, den andra i en 3-stegsprocess, som kommer att föra ön närmare den självständighet som ön söker. ” Det finns två vägar att nå vårt mål så att ön erhåller sin egen speciella status. Den första är politisk och beslutas av parlamentet. Den andra är mer för att bevisa för parlamentets medlemmar att St Barth besitter kunskap och vilja att bidraga till den självständighet man önskar. Jag känner, genom att ta ytterligare ansvar för saker att hantera vårt budgetmål och samla in lokal direkta skatter för att möta kommunens behov, är det möjligt för oss att bevisa att vår ö är både kapabel och har möjlighet att gå framåt på ett mer oberoende sätt. Kommunfullmäktige står bakom kommunens önskan att bli oberoende från Guadeloupe och ”Orientation” lagen medger att så kan ske. Det är ett fantastiskt tillfälle för ön.” Detta förutsätter naturligtvis att de finansiella förutsättningarna för att bli självständig blir framgångsrika. Den tredje och slutliga fasen i denna process är utvecklingen av statuterna i sig själva. Jag tror att detta kommer att ske inom de närmaste fyra åren men det är upp till oss själva att bestämma hur utvecklingen skall se ut, vilken nyans och form som den skall ta. St Barth invånarna behöver ägna en omsorgsfull tanke åt detta och vara aktiva för att skapa öns nya policy. Om vi inte deltar aktivt i processen missar vi också rätten att bestämma.

Saker och ting trillar på plats.

Artikel 36, av den nyligen godkända Orientation-lagen, medger rättigheten för St Barths kommuns ledare att antaga 3 lokala skatter för att möta kommunens utgifter. Dessa är; bensinskatt upp till 1.50 Fr på varje såld liter, en 5% skatt (per natt) på alla hotellnätter och villauthyrning och en passagerarskatt på upp till 30 Fr per person för alla som reser till ön. Borgmästare Magras understryker att dessa skatter kommer inte att antagas förrän nya kommunalfullmäktige samlas i mars.