Den svenska klockstapeln finns väl bevarad och är fortfarande i funktion. Den står på den svenska kyrkans gamla tomt. Den är grönmålad och har ett rött fyrkantigt spetsigt tak. Klockstapeln byggdes 1799 som ersättning till det dåliga tornet på kyrkan. Justitiarien Anders Bergstedt var drivande för bygget och finansierade det med egna medel. Efter att ha förfallit under de första decennierna av 1800-talet byggdes klockstapen om 1831. Efter orkanen 1837 företogs ytterligare en omfattande renovering. Det är så vi fortfarande ser den än i dag. Det är dock oklart om det är originalklockan från 1799 eller en omgjutning som hänger inne i stapeln. Den bär årtalet 1799 i sin inskription, men klockan göts möjligen om på 1830-talet efter att ha blivit skadad. Trots detta kan den mycket väl ha behållit sin ursprungliga inskription som löd: ”År 1799 blef denna klocka för Sophia Magdalena kyrka i Gustavia af församlingen påkostad”. Klockan användes bl a för att ringa samman gudstjänsten. Dessförinnan hade man låtit garnisonens trumslagare trumma till gudstjänsten kl 9, 10 och 11 på söndagarna.

Klockstapeln som renoverades sist 1931 är i gott skick och försågs då med ett ur som visar tiden in mot staden och slår varje kvart.

St Barth´s kommun har haft sitt andra budgetmöte den 19 oktober. Här diskuterades mest den tilläggsbudget som måste till för att kunna genomföra de investeringar och utgifter som kommunen har under kommande verksamhetsåret. Här nedan finns ett utdrag om det viktigaste som beslutades och diskuterades.

För det första har man dragit ner budgeten med 500.000 Fr då man räknar med minskade intäkter från kryssningsfartygen, då dessa minskar med sina besök till ön. Man drar ner den från 1.5 milj till 1.0 milj.

Till nytt Hamnkontor avsätts 100.000 Fr

PR kostnader i samband med den transatlantiska segeltävlingen Transat AGr2 under april 2002, med start i Lorient Frankrike och mål på St Barth, har kommunen beslutat att avsätta 200.000 Fr för arrangemanget. Främst är det kostnader i samband med målgången här på St Barth. Två båtar från St Barth deltager och dessa får dela på 40.000 Fr, som ett bidrag från kommuen.

Säkerheten på Gustav III airport skall ökas. Genom att anställa fler brandmän, som jobbar under frivilligbasis, avsätter man 24.000 Fr.

Man har tagit ett principbeslut att investera i en ny vattenledning från vattenintaget till vattenreservoiren i Colombier. Kostnad 3.8 milj Fr. Finansiering är ej klar ännu.

Ytterligare principbeslut betr meteorologstationen vid Fort Gustav. Här är det meningen att statliga France Meteo skall göra en besöksanläggning för allmänheten i framtiden. Här skall man kunna få mycket visuell information med den senaste tekniken om väder och vind i hela Karibien. Projektet går under namnet Meteo Caraibes.
Finansiering bör se ut som följer; Meteo France 20%, St Barth´s kommun 15%, EU-bidrag 20% och till största delen får regionen bidraga med 45% av kostnaderna. Investeringskostnad för ombyggnation och renovering är ej ännu framtaget och tidsplan är ej heller beslutad.

På frågan om att bygga en ny administrations och informationslokal för Naturreservatet runt ön, konstaterades att det inte var i prioritet.

Beslöt sänka passageraravgiften för ankommande gäster med båt från 30 till 25 Fr per person, för att kunna konkurera med andra öar. St Barth har legat högst i avgifter tidigare.. Barn under 4 år betalar ingen avgift.

Föreslogs också att sänka flygplatsskatten/avgiften för avresande passagerare från nuvarande 35 Fr/ pers. Förslaget är att återgå till 17 Fr som man har haft tidigare och att man liksom franska Guyane finner extern finansiering till mellanskillnaden. Detta skulle undersökas och inga beslut togs.

Hotellorganisationen på ön har framställt en önskan att kommunen är med och satsar i en PR och informationskampanj mot marknaden i England. Man skall nämligen flyga charter från England till grannön St Kitts. Om vi vill ha över dem någon dag eller så till St Barth, måste vi också vara med och marknadsföra oss, menar hotellorganisationen.
Borgmästaren påpekade att detta inte är möjligt eller relevant förrän hotellägarna har gått med på att erlägga en avgift per hotellnatt och gäst, som föreslagits av kommunen men ej ännu är realiserad.
Hervé Allix, oppositionspolitiker, ansåg inte att man skulle rikta marknadsföringen mot en speciell målgrupp t ex. England, utan i så fall skall dessa pengar användas till marknadsföring mot alla tänkbara målgrupper.
Han påpekade också om att det inte vore bättre att satsa dessa pengar på att få en bättre och fungerande Turistbyrå på ön.

Första etappen av den nya rondell och sänkning av marknivån vid inflygningen till Gustav III airport har påbörjats. En av de största schaktmaskinerna har kontrakterats som skall riva loss, schakta och föra bort ca 14.000 m3 massor. Dessa tippas för övrigt intill stadion vid St Jean för att fylla ut de våtmarker som finns där.

Det var för 4 år sedan, 1997, då ett flygplan som gick in för landning stötte i taket till en bil med sitt landningsställ, som man började fundera på om att göra något åt denna korsning. Nu har man alltså beslutat att göra någonting.
Den första etappen skall vara klar i december och innebär att man flyttar den befintliga vägen ca 35 m söderut. Så får det bli under säsongen. Därefter, i vår, startar man etapp II och anlägger rondellen och slutarbetena. En av orsakerna att man gör detta i två etapper är också att i denna korsning så finns det så mycket annat som ”korsar” under marken. El-ledningar, vattenledningar och telekablar. Det tar tid att lägga om dessa.

En nyhet för alla som vill kunna vara nåbara på sin mobiltelefon via Sverige när man besöker ön, utan att ändra abonnemang, fungerar nu både Comviq och Telia här.

I mars fungerade Comviq och nu när jag är tillbaka på St Barth så fungerar Telia. Man har då gjort ett avtal med det franska mobiltelebolaget Orange, som har någonting som heter Ameris som fungerar på ön.

Nya Borgmästeriet är så gott som klart. I alla fall när man ser det utifrån. Planteringar av palmer och anlagda gräsmattor finns på plats liksom ett 50 tal parkeringsplatser att tillgå. Nu väntar man bara på inventarier och möbler som skall in i alla rum. Man räknar med att det skall vara klart att ta i bruk någon gång i december. Här kommer en bild på hur det ser ut utifrån.

Amatörvideo kan lösa orsaken. Flygplanet saknade s k ”svarta lådan”. 

Den 24 mars landade aldrig Air Caraibes flygplan TX1501. Bara några minuter innan Twin Otter-planet skulle landa på Gustav III flygplatsen störtade planet i Public, och dödade alla 19 personer ombord samt 1 person i ett hus. Haverikommissionen som utreder orsaken till den tragiska olyckan har nyligen publicerat en 26-sidig rapport. Inledningsvis vill man göra klart för läsarna att det är omöjligt att ge en analys på vad som orsakade kraschen. Den principiella orsaken är att planet, som blev certifierat 1974, inte var utrustad med den ”svarta lådan”. Detta blev obligatorisk utrustning på flygplan med senare certifieringsdatum. Utan den här vitala utrustningen, som förser specialisterna med viktiga data och fakta om kraschen, kommer utredningen att bli utdragen och tidskrävande. Hur som helst har haverikommissionen haft möjlighet att slå fast att vid tidpunkten strax före kraschen, var båda motorerna i funktion. Rykten om att den vänstra motorn stannade kan förkastas, likväl som spekulationer om en trasig bagagedörr fram på flygplanet, som hade kontrollerats och checkats strax innan planets start från St Martin. Idag kan man endast säga att orsaken till olyckan är ”loss of control” vilket betyder att piloterna tappat kontrollen över flygplanet på ett eller annat sätt.

Videofilm

För att fortsätta i sin undersökning hoppas man att finna ytterligare bevis på den videofilm som en passagerare tog strax innan kraschen. Videokameran som innehöll filmen hittades i vrakresterna och filmen kan bevisa fakta om motorn och propellerfunktionen under flygningen. Trots att vissa filmsnuttar från vänstra sidan av planet skadades har man lyckats spara en hel del material. Totalt tre olika sekvenser finns från olika delar av flygningen, vid starten, vid passering av Colombier och den sista strax innan kraschen.

Rekommendationer

En av de uppgifter som haverikommissionen har som undersöker olyckan, är att föreslå nya säkerhetsrutiner som kan förhindra framtida olyckor. Deras rekommendation är att alla kommersiella flygplan med en kapacitet av över 9 stolar och max startvikt på 5.700 kg, skall vara utrustad med en ”svart låda”, oavsett när flygplanet certifierades från början.

Anmärkning; Här kan du läsa mer av rapporten

Den nya sopförbränningsstationen invigs den 26 augusti och skall vara i fullt bruk i slutet av september/början av oktober. Det är den enda anläggningen i världen där man eldar sopor och sedan genererar vattenånga för att avsalta vattnen som man tar från havet. På St Barth producerar varje hushåll ca 4,5 ton sopor per år.

St Barth´s badvatten har stor renlighet och hög kvalitet. Kommunen kommer att ta prover varje månad på varje strand för att undersöka vattnets kvalitet. Man delar in vattenkvaliteten i fyra olika stadier, från A, B, C och D, där A och B är till för stränder som har den bästa kvaliteten. C kännetecknas av nedsmutsade vatten samt D stränder och vattendrag som inte är tillåtna att bada i.

Fr o m 1 augusti kostar bensinen 4.60 Fr per liter. De 0,50 Fr utgöra alltså skatt och det är nu första gången som man belägger bensinen med skatt på St Barth. Skatten beräknas dra in mellan 10 och 12 milj Fr per år och skall användas till vägar, trottoarer, underhåll och ev trafikljus.

Yrkesfiskare är undantagna denna skatt.

Från juli till november infaller den officiella orkansäsongen och uppträder på norra halvklotet då vattnet och luften värms upp över stora hav.

5 september är ett viktigt datum för St Barth. 1960 slog orkanen Donna till och nu senast 35 år senare 1995 slog orkanen Luis till ordentligt. Båda på samma datum. De flesta har väl Luis i färskt minne och hur mycket den förstörde på St Barth.

Hur namnger man orkaner? Orkaner har en livstid som sträcker sig över en vecka. Undantag finns. Under år 2000 höll orkanen Alberto ut i 28 dagar.
Det kan samtidigt pågå både tropiska stormar och orkaner i ett område. Att döpa de olika orkanerna vid namn gör det lättare att referera och reducera missförstånd när man pratar om speciella stormsystem. En australiensisk meteorolog döpte i början av 1900-talet den första orkanen efter en politiker som han inte gillade. I många år hade orkaner bara kvinnliga namn. 1979 ändrade man på det och man mixade både mannliga och kvinnliga namn.

Detta år är de döpta till Allison, Barry, Chantal, Dean, Erin, Felix, Gabrielle, Humberto, Iris, Jerry, Karen, Lorenzo, Michelle, Noël, Olga, Pablo, Rebekah, Sébastien, Tanya, Van och Wendy.