Vid 16.20 tiden lördagen den 24 mars kraschade ett tvåmotorigt passagerarplan Twin Otter DHC6 från Air Caraibes på väg från St Maarten till St Barth med 17 passagerare.

Planet låg på ”final” bara några sekunder innan det skulle landa men av någon anledning nådde planet inte ända fram utan störtade i området Public.
Samtliga ombord inklusive kapten och styrman omkom. Dessutom dödades en man i ett hus där planet störtade, M.Questel Augustin. Totalt har 20 personer omkommit.
Vad olyckan orsakats av finns ännu inga teorier. Flygplanet rapporterade strax efter start från Juliana på St Maarten att man hade problem med stängningen av någon av de två bagagedörrarna som finns på planet. Man visste inte vilken dörr. Flygplanet har varit i tjänst i ca 20 år. Ögonvittnen har rapporterat att man sett ”objekt” kastas ur planet just innan kraschen.
Katastroflarm utgick och all annan flygtrafik stoppades under 1 timme.
Air Caraibes upprättade genast ett krishögkvarter på flygplatsen. Läkare, psykologer och jurister kom på plats. Vid 17-tiden på söndagen hade man bärgat samtliga kroppar.
Två utredningar har tillsats, dels en för att ta reda på vad som orsakat olyckan och vad som kan göras för att förhindra att det sker en liknande och dels en utredning för att klargöra ansvarsfrågorna kring olyckan.
Hittills har 10 stycken vittnen hört av sig till polisen i anledning av olyckan.
På sjukhuset i Gustavia har man upprättat en mottagning för alla som behöver psykologisk hjälp i samband med olyckan.
Med anledning av olyckan gjordes måndagen den 26 mars till en dag i sorg. Alla företag, skolor, myndigheter m m hade stängt. Ön var i ett chocktillstånd. En minnesgudstjänst avhölls på måndagskvällen kl 18.30 för de omkomna och deras familjer.
Ca 500 personer samlades i och utanför kyrkan. Det hela kändes lite overkligt.
Inflygning till St Barths flygplats är speciell och kräver stor rutin. Samtliga piloter som flyger på denna flygplats måste genomgå en utbildning innan man får landa. Ca 100 starter och landningar sker varje dag under högsäsong. De flesta passagerarna kommer via St Martin, där anslutningsflyg matar in passagerare från Europa och USA.
Olyckan är troligen den största flygolyckan i Aeroport Gustaf III´s 55-åriga historia. Flygplatsen är en livsnerv för transport av turismen till ön. Ca 200.000 passagerare reser med flyg till och från ön per år.

Efter första valsöndagen stod det klart att Bruno Magras segrade stort. Han och hans konselj får nu regera i ytterligare 6 år.

Nytt för i år är att hälften av medlemmarna i konseljen (fullmäktige) skall vara kvinnor.

Bruno Magras (nuvarande borgmästaren) vann stort, 62 % av rösterna.

Bruno Magras fick 1532 röster och 25 mandat i fullmäktige.
Harvé Allix fick 611 röster och 3 mandat .
Edouard Magras fick 304 röster och 1 mandat.

Här är namnen på de som ingår i fullmäktige på 29 personer, vilket också utgör rangordningen.

Magras, Bruno, Borgmästare
Greaux, Yves, 1:dra Adjont Réglementaire
Louis, Henri, 2:dje Adjont
Gréaux, Nicole, 3:de Adjont
Brin, Sony, 4:te Adjont
Magras, Michel, 5:te Adjont
Garrido, Sonia, 6:te Adjont
Geoffrin, Michel, 7:de Adjont
Weber, Marie Thérèse, CM (Conseillers municipaux)
Leduc, Marie Francoise, CM
Greaux, Robert, CM
Questel, Christian, CM
Greaux, Jeanne-Marie, CM
Charneau, CAtherine, CM
Laplace, Dominique, CM
Magras, Jean-Marie, CM
Laplace, Marie Thérèse, CM
Berry, Rose-Marie, CM
Greaux, jean-Baptiste, CM
Brin, Jules, CM
Apremont, Arnaud, CM
Laplace, Ginette, CM
Greaux, Corine, CM
Blanchard, Micheline, CM
Romney, Sabrina, CM
Lepine, Francoise, CM
Allix, Hervé, CM (opposition)
Querrard, Serge, CM (opposition)
Linder, Hervé, CM (opposition)

I det valprogram som presenterades för Bruno Magras parti med parollen; ”Saint Barth en avant”, säger man klart och tydligt i sin första punkt under Kulturella insatser att; ”Förstärka relationerna med SVERIGE”.

Man säger under insatser inom föreningsliv och sport att; ”Utveckla en stark politik till favör för stora sportevenemang såsom Transat AG2r, Gustavialoppet m m”.

Vid årsmötet i Association Saint-Barth des Amis de la Suède, l´ASBAS, valdes en ny ordförande för 2 år. Det var vice ordf Denis Dufau som tar klubban framöver. Hans hustru May omvaldes till sekreterare under 2 år. Daniel Blanchard omvaldes till skattmästare att sköta finanserna.

Verksamheten har fungerat bra under år 2000. De stora åtaganden man har är bl a Piteådagen den 15 augusti och Gustavialoppet i november.

Här är hela nya styrelsen;

Denis Dufau, ordförande
Alexandre Dominique, vice-ordförande
Daniel Blanchard, kassör
Romaric Magras, vise kassör
May Dufau, sekreterare
Philippe Lassagne, vice sekreterare
Elise Magras, ledamot och ansvarig för PR och marknadsföring
Uranie Gréaux, ledamot
Roger Lacour, ledamot
Jean Magras, ledamot

På alla hjärtans dag öppnade en ny restaurang som började byggas förra sommaren. Den ligger nästan helt insprängd i sluttningen ovanför Shell Beach, bara 50 meter från entren till beachen. Ägaren till krogen driver också La Mandala och Boubou´s. Man har öppet för frukost, lunch och middag. 

Restaurangen har ett mycket bra läge och här kan man avnjuta solnedgången samtidigt som den välkomponerade maten intages.

Säkerhetsfrågor vid valet är en av dom ”heta” frågorna både här på St Barth och på fastlandet. Politikerna försäkrar för sina väljare att man vill göra sina kommuner ännu säkrare och fria från kriminalitet. Låg kriminalitet har varit en av huvudargumenten för att våra turister skall komma hit. Dom senaste siffrorna som släppts av polismyndigheten intresserar politikerna och väljarna mycket. Under tiden 1996 -2000 har antalet rapporterade brott ökat med 50%, från 173 till 259. 1997 var det 205 brott, 1998 var det 279 och 1999 var det 267. Med tanke på antalet brott så klarades ca 78% av brotten upp av polisen, vilket ligger långt över landet i övrigt. Förra året togs 76 personer in till förhör. Huvuddelen av brotten är småstölder som sker utan att man bryter sig in eller slår sönder saker och ting. Våld och pistoler som förekommer runt om i Karibien och Guadeloupe, har vi sluppit ifrån, så här långt i alla fall.

Antalet brott relaterade till drog-trafik har varit stabil. Förra året upptäcktes 9 fall där 20 personer var inblandade. 1996 var det 12 personer, som mestadels tog med sig mindre kvantiteter av marijuana eller kokain. Även om crack cirkulerar på St Barth, har man inte upptäckt någonting officiellt.

Som slutsats kan man säga att St Barth, trots att brott förekommer, är ön en av de säkraste kommunerna i Frankrike.

Under år 2000 har tillsammans 223.879 passagerare ankommit med båt och flyg till St Barth. De turister som mest representerars, är amerikanare och kanadensare, som står för 36% (ca 80.000) av besökarna till St Barth både avseende ankommande med båt och flyg. Antalet passagerare som kommit via flyg är ganska stabilt, dock har en 2% minskning skett under 2000 jämfört med 1999.

I förhållandet mellan antalet passagerare och antal flygplansrörelser ligger flygplatsen på St Barth på 2:dra plats i länet Guadeloupe och på 3:dje plats totalt i Antillerna.

När det gäller antalet passagerare som kommit med båt till Gustavia, avser 47.134 ankommande med färja (vanligen båten från St Martin), 61.439 ankommit via kryssningsfartyg och 23.914 ankommit med nöjesbåtar, typ segelbåtar och yachter.
Totalt har ankommande passagerare till hamnen i Gustavia sjunkit med 13% jämfört med år 1999. Antalet passagerare som ankommit med färja och kryssningsbåt har minskat medan de som ankommit med nöjesbåtar ökat med 23%. 36.932 st fransmän ankom till St Barth med båt, 32.265 st övriga europeér, 45.527 st amerikanare, 7.594 kanadensare samt 3.063 argentinare.

Källa; PAF (Police Aux Frontier) kontrollstatistik 2000.

Om du bor på vindsidan av ön och din cistern är tom, förvänta dig inte något vatten ur kranarna från det kommunala. Och om du bor högst upp i bergen så får du nog också avstå från livets mest fundamentala och nödvändiga vara. Men skyll inte på öns Vattenverk som distribuerar vattnet ut i ledningarna till alla invånare och företag; dom har inte stängt av pumparna. Så fort invånarna som bor närmast vattenreservoarerna fyllt upp sina cisterner, finns det inte så mycket kvar till dem som bor längre ifrån vattenverket. De invånare som inte har en egen vattencistern att ta i bruk måste förlita sig på att köpa sitt vatten i flaskor för att möta behovet för sin personliga hygien, matlagning och övrigt.

Problemet är inte nytt för ön, men man har inte konfronterats med detta problem så tidigt som nu. Det är ovanligt tidigt, säger den lokale direktören Vianet Greaux, chef för General des Eaux.

”Orkanerna som kommit över oss varje år sedan 1995 har gjort en bra sak för oss. Dom har fyllt våra cisterner med vatten, försörjt oss en längre tid tills vattnet sinat i våra kommunala ledningar. År 2000 säsongen var inte alls så regnrik som tidigare och cisternerna på ön har tagit slut tidigare än förväntat. Normalt brukar vattnet räcka till i mitten av april, men nu har det tagit slut i mitten av december istället. Idag är de kommunala vattenreservoarerna i Vitet och Colombier tomma.

Produktionen är ej tillräcklig!

Problemet ligger i tillgång och efterfrågan på vatten. Vattenverket producerar ca 1200 m3 avsaltat vatten per dygn, medan den aktuella konsumtionen ligger på ca 1500 m3 per dygn, förklarar borgmästare Bruno Magras.”Problemet har inte uppkommit över en natt och vi har inte suttit och rullat tummarna under tiden för att hitta lösningar. Ett andra vattenverk som avsaltar havsvatten är nu under uppförande i Public. Kommunen köpte in mark för detta 1997. Så fort som den är klar kommer kapaciteten att fördubblas. Den beräknas tas i bruk i augusti eller september i år”, konstaterar Magras.

Och under tiden?

De invånare som har cisterner får spara ytterligare och hoppas på regn. För andra är lösningen att minska på vattenkonsumtionen. Borgmästaren har vädjat till St Barths invånare att visa sitt samhällsansvar dvs inte tvätta bilar, fylla sina pooler eller vattna sina trädgårdar med kommunalt vatten. ”Det finns en tendens att skylla problemet på kommunen och glömma de humanitära faktorerna bakom problemet. Så länge som folk betalar sina vattenräkningar känns det som om man inte behöver ta något samhällsansvar betr vattenkonsumtionen.

Av finansiella skäl brukar man numera inte bygga in tillräckligt stora vattencisterner när man bygger nya hus. Kombinationen av dessa faktorer lägger ett stort ansvar på den existerande infrastrukturen. ”Alla bör dra sitt strå till stacken för att lösa problemet”, uppmanar Magras.

Den 4 januari vid åttatiden på morgonen fick ett privatplan en Piper Cherokee 32-260 motorstopp i starten strax efter att planet lättat från banan. Planet fortsatte i flygfältets riktning och landade i vattnet, ett 50-tal meter ut från badstranden. Lyckligtvis befann sig ingen badande i vattnet. Piloten som var ensam, tog sig ur planet som låg på 1.5 m djup. Strax efteråt kom räddningsmanskapet och konstaterade att ingen skadat sig. Bara materiella skador. Därefter bogserades planet upp på banan igen och upp till flygklubbens parkeringsplats.

En haveriundersökning tillsattes av de civila myndigheterna som fått undersöka orsaken till haveriet. Man konstaterade att olyckan inte berodde på något tekniskt fel på planet. Man uttrycker det på ett diplomatiskt sätt att; ”Det är ett pilotfel och att alla obligatoriska procedurer skall kontrolleras innan start.”

Inför nyår gästas Gustavias hamn av många båtar från Europa och Amerika. På nyårsaftonen kunde man räkna in 250 båtar i hamnen och på redden. Det är 55 båtar mer än i fjol.

Speciellt kan man märka att båtarna blir allt större i format, 14 båtar är längre än 30 m.
Den största är på 108 m och 17 m bred med ett djup på 5 m. Ombord finns också en segelbåt på 22 m. Detta är rekordet för en privat båt som gästar St Barth.
Till St Barth kommer också ”Tatoosh”, byggd i Tyskland i fjol somras. 93 m x 15 m. Sju däck, jacuzzi och helikopter inkluderad.

Vid frakthamnen har man tillfälligt över nyår ankrat alla båtar över 60 m. Utöver alla yachter har ett antal stora segelbåtar också ankrat upp i hamnen. Många av dom skall vara med och tävla på den nyårsregatta som sker på nyårsaftonen.

Tre frågor till hamnkaptenen;

Bakom kulisserna hos hamnkaptenen Bruno Greaux, arbetar 2 damer och 7 herrar och som ser till all skötsel av hamnen och att allt angående ankomster till gästhamnen fungerar till det bästa. Tre frågor till hamnkaptenen;

Hur kan man ta emot 250 båtar på en ö som bara är 24 km2?
Vid årets slut, är den period på året, då det är allra störst aktivitet i hamnen. Vi är ständigt på språng att ta emot olika båtar. Nyckeln till succén är en bra organisation som kan ta mot alla passagerarbåtar, tenderbåtar till kryssningsfartygen samt segelbåtar och yachter på mycket kort tid.. Det är också att inte låta någon reservera sina platser i förväg. Vi kan ta emot båtar med maxlängder inne i hamnen på 60 m, med ett djupgående på 6 m.

Vad kostar det att ligga i hamnen per dygn?
Priset grundar sig på användingsområde av båten och storlek. Även om den ligger vid kaj eller förankrad vid någon av våra bojar. En yacht, max 60 m, som ligger vi kajen betalar 1.248 FFR per dygn.

Kan hamnen ta emot fler båtar?
Det är en fråga om säkerhet idag. Jag tror vi har uppnått max antal båtar som det ser ut nu. Det är också viktigt att räddningspersonal till sjöss och till lands, vid ev olyckor, kan ta sig fram på ett snabbt och säkert sätt.