Historien bakom Piteådagen
I samband med 100-årsjubileét 1978 av återlämnandet av St Barth till Frankrike, inbjöds Marius Stakelborough, Daniel Blanchard samt ordförande i köpmannaföreningen och en känd profil, Charles Magras till Sverige.
Då Charles Magras inte hade tid att resa, tillfrågades Jean Magras, som också är stor Sverigevän och god vän med Marius och Daniel.
Sagt och gjort. Olle Nyman hade ordnat med biljetter till de tre gentlemännen.
Väl där blev de ordentligt omhändertagna av St Barthsällskapet och fick träffa medlemmar och deltaga i ett möte. De blev själva till och med medlemmar i föreningen. Förutom besök i Stockholm var de bl a också i Piteå.
Så startade det hela
Efter denna resa föddes tanken att man skulle göra en liknande förening på St Barth.
Den 15 augusti 1978 samlades Jean, Marius och Daniel på stranden Public vid en ceremoni och bjöd in några vänner. Dagen var en start på firandet av vänskapsbanden mellan St Barth och Piteå, som formellt knöts redan den 22 dec 1977. Man hade trevligt en dag på stranden och det var också försäljning av vin och sprit. ”- We did some business and got a little money”, som Jean uttryckte det hela.
Man gick sedan dagen efter till banken BNP och talade med dess chef om att öppna ett konto och sätta in överskottet från festligheterna.
Efter några år påpekade bankchefen att vi måste bilda en förening för att ha tillstånd att ha pengarna på konto.
Den 24 juli 1984 bildades officiellt föreningen L´ASBAS ( Association St-Barth Des Amis de la Suède.) Även om den redan verkat under det namnet sedan starten 1978.
Charles Magras var dess ordförande fram till 1990 då Jean Magras tog över ordförandeklubban. Ordförande väljes för en tid av 2 år i taget. 1996 överlämnade han klubban till Arlette Magras som hade varit Jean´s vice ordförande i alla år. Hon var ordf i två år. Från 1999 tog Jean Magras över klubban igen och sitter fram till februari 2001, då han har för avsikt att för gott lämna över klubban till någon ny ordförande. Han tycker att när han nu blivit 70 år skall han trappa ner sina åtaganden, men påpekar att han fortfarande vill vara så aktiv som möjligt i föreningen.
Piteådagen firas alltid den 15 augusti varje år, som dessutom är en kristen helgdag här på St Barthelemy, oavsett vilken dag den infaller på.
Piteå är vänort till St Barth sedan 1977. Piteåborna med Per Tingbrand i spetsen, talade om att de brukar fira St Barthdagen den 15 augusti och därför blev det också den 15 augusti för vänorten St Barth.
Byggnad utan tillstånd
Till att börja med fanns ingenting på stranden. Först efter 2-3 år byggdes en liten bod/skjul. Den uppfördes av Jean Magras, hans son samt Marius Stakelborough. Raymond Magras höll med byggnadsvirke. Det blev en bar, där man också kunde sälja enklare mat samt grilla. Man hade inget tillstånd att ha boden där och ej heller att sälja någonting därifrån.
Boden blev för liten så en större måste byggas. Den uppfördes mitt på nuvarande gatan till sopförbränningsstationen. Men det fanns fortfarande inget byggnadstillstånd. Jean Magras påtalade hur viktigt det var att de fick ha boden till sitt arrangemang.
Dåvarande elverkschefen påpekade att boden måste bort. Elverket hade nyss byggt sin stora generatoranläggning och ägde marken.Nu fick man till och med pengar av Elverket för att flytta boden till stranden. Vi använder den inte själva mer än den 15 augusti, men den används av många som söker sig dit vid olika tillfällen, säger Jean Magras. Då kan det vara bra att ha ett tak över huvudet ibland. Den är öppen för alla. Varje år skedde en utbyggnad av boden för att få större utrymme.
Orkanen Luis förstörde…?
Men så kom orkanen Luis den 7 sept 1995. Den raserade delar av boden, men inte hela.
– Jag var där dagen efter med min son, som tog en bild på hur boden såg ut, berättar Jean Magras. Men tre dagar senare var den helt borta. Någon hade tagit bort den helt……..
– Man sade senare att den försvann med orkanen Luis, men det är inte sant, då Jean M har bild på att den stod kvar. Synd att så skedde tillägger Jean.
Men Piteådagen skulle fortsätta ändå.
Dåvarande borgmästaren Daniel Blanchard med kommunstyrelsen i spetsen hade i samband med detta beslutat att det skulle byggas ett klubbhus för Yachtklubben på samma plats där boden stod tidigare.
Denna byggnad får nu L´ASBAS använda när man arrangerar Piteådagen. I den finns goda förvaringsutrymmen. Det är lite enklare att hantera maten då.
Hur var den 22:dra Piteådagen år 2000?
”-Vackert väder, ingen drack för mycket och ingen förde något busliv. Bra mat hade vi också”, kommenterar Jean Magras.
Detta års arrangemang blev ett av de bästa någonsin. Mycket också beroende på de utökade aktiviteter som erbjöds besökarna.
De aktiviteter som fanns var bl a beachvollyboll, fotboll, pétanque, segelregatta, fiske från kajen för barn.
Det anordnades också en Tombola där man sålde lotter med fina priser. T ex som första pris, en scooter Peugeot 50 cm3, andra pris ett kylskåp och tredje pris en TV.
Varför det inte kallas lotteri? Förklaringen av Jean Magras är att om man bara har 999 lotter behöver man inget tillstånd och då kallas det Tombola. Från 1000 lotter och däröver behövs tillstånd och då kallas det lotteri. Till tombolan hade man både köpt priser och fått en del skänkta av företagare på ön. Totalt såldes 576 lotter för 40 Fr (Jfr 1999, 391 lotter á 35 Fr). Det fina prisbordet bidrog till den goda försäljningen. En stor fisketävling anordnas också varje år till minne av gamle Charles Magras; Le concours de traine ”Charles Magras”. Det är Lions Club som håller i detta arrangemang och som drar mycket folk.
Radio St Barth, den lokala radiostationen, har i alla år direktsänt sitt program från Public Beach i samband med denna dag. De propagerar då för aktiviteter hela dagen och uppmanar folk att ta sig dit och förlusta sig.
Den stora uppgiften för L´ASBAS är att organisera Piteå-dagen och se till att mat och dryck säljes till gästerna. May och Denis Dufau är mycket aktiva och står för en stor insats till arrangemanget.
De första gästerna börjar komma redan kl 08.00; – Vi måste starta tidigt, en del behöver en drink tidigt och vi måste rädda deras liv…..som Jean Magras själv uttrycker det och skrattar.
Sedan rullar programmet på med segelregatta kl 10.00 och fisketävlingen som pågår fram till kl 15.00. Prisutdelningar och tomboladragningar sker vid cirka 16.30 innan det är dags att avsluta dagen.
Nettointäkten som tas in denna dag går in i L´ASBAS kassa som sedan använder den till diverse andra arrangemang såsom Gustavialoppet, städning och reparation av den gamla svenska kyrkogården, resekostnader till Sverige för en stipendiat vart annat år m m.
Årets upplaga av Piteådagen besöktes av ca 2000 personer, uppskattar Jean Magras.
När jag frågar vilket av åren som han minns bäst och som varit mest lyckad, säger han att alla åren har varit bra. Och naturligtvis de sista två åren, som han har i färskt minne.
I år gjorde man också ett icke oansenligt stort överskott i kassan som kan vara bra att ha i framtiden, cirka 35.000 Fr ( 1999 cirka 16.000 Fr)
En viktig fråga för framtiden är hur man skall engagera de unga för att L´ASBAS och Piteådagen skall fortleva. Han nämner att man börjat samarbeta med en förening i Public där det finns några yngre, ca 3-4 stycken som kanske vill samarbeta med oss, avslutar Jean Magras.
Klart är att Piteå-dagen är väl etablerad på ön och att många ser fram mot denna dag. Så planera in ditt nästa besök på St Barth i samband med denna begivenhet för att själv medverka.
Lördagen den 2 december talade borgmästare Bruno Magras om för lyssnarna via Radio St Barth att parlamentetes antagande av ”Orientation” -lagen den 15 november, för departementen i DOM och TOM staterna , är ett fantastiskt tillfälle för ön. Även om kritik hänger över konstruktionen av lagen, tror borgmästare Magras att den signalerar en viktig fas, den andra i en 3-stegsprocess, som kommer att föra ön närmare den självständighet som ön söker. ” Det finns två vägar att nå vårt mål så att ön erhåller sin egen speciella status. Den första är politisk och beslutas av parlamentet. Den andra är mer för att bevisa för parlamentets medlemmar att St Barth besitter kunskap och vilja att bidraga till den självständighet man önskar. Jag känner, genom att ta ytterligare ansvar för saker att hantera vårt budgetmål och samla in lokal direkta skatter för att möta kommunens behov, är det möjligt för oss att bevisa att vår ö är både kapabel och har möjlighet att gå framåt på ett mer oberoende sätt. Kommunfullmäktige står bakom kommunens önskan att bli oberoende från Guadeloupe och ”Orientation” lagen medger att så kan ske. Det är ett fantastiskt tillfälle för ön.” Detta förutsätter naturligtvis att de finansiella förutsättningarna för att bli självständig blir framgångsrika. Den tredje och slutliga fasen i denna process är utvecklingen av statuterna i sig själva. Jag tror att detta kommer att ske inom de närmaste fyra åren men det är upp till oss själva att bestämma hur utvecklingen skall se ut, vilken nyans och form som den skall ta. St Barth invånarna behöver ägna en omsorgsfull tanke åt detta och vara aktiva för att skapa öns nya policy. Om vi inte deltar aktivt i processen missar vi också rätten att bestämma.
Först i ledet för dom spekulationerna är den nuvarande borgmästaren Bruno Magras, som tycks leka med tanken att ställa upp för en andra period för att slutföra de projekt som han har startat under sitt mandat och för att hålla sina opponenter på behörigt avstånd till öns mest betydelsefulla valda jobb. Borgmästare Magras har satt igång ett antal stora projekt, för att öka chanserna och att kunna försäkra sig om att ön kan drivas med större juridisk självständighet i framtiden som en ”taxfree” ö. Han har också startat två större byggnadsprojekt; det nya Borgmästeriet i La Pointe, Gustavia, som startade i januari i år och skall vara klart till sommaren 2001. Det förväntas kosta kommunen minst 30 milj Fr. Det andra stora projektet som beräknas stå klart i oktober nästa år är en ny förbränningssanläggning för sopor och är beräknad att kost 46 milj Fr.
För 17 år sedan (1983) var Bengt Järnhester tillsammans med löparveterner och deltog i internationella marathontävlingar på Puerto Rico. Han hade hört talas om den gamla svenska ön St Barthélemy och ville dit. Då tog han med sig 28 st löparkompisar (14 svenskar, 12 danskar och 2 St Barth-bor) och fortsatte till St Barth.
I år var det 10-årsjubileum och den nuvarande borgmästaren Bruno Magras lyckönskade arrangemanget vid sitt välkomsttal vid priscermonin efter tävlingen och uttryckte hur betydelsefull man ansåg denna tävling var för vänskapen och relationerna mellan St Barth och Sverige. Han såg gärna att man fortsatte med arrangemanget minst 10 år till.