Förra vintern testade Vingresor direktcharter från Stockholm till St Martin med möjlighet att också flyga vidare till St Barth. Men i år har man tagit bort den möjligheten och även om St Martin finns kvar som resmål får man ta sig dit på det ”gamla vanliga sättet”, dvs med reguljärflyg via Paris/Amsterdam eller USA. Anledningen är helt enkelt att efterfrågan var för liten för att det skulle vara lönsamt för resejätten Thomas Cook, som äger Vingresor.

Den kände journalisten Herman Lindqvist har i några artiklar i Aftonbladet under året skrivit om St Barthélemy under den svenska eran, främst med inriktning om slavarnas situation där och då. Att Sverige både tillät och tjänade pengar på slavhandel är ett faktum som ofta förträngts i svensk historieundervisning. Dock måste jag korrigera Herman när det gäller vilket år det förbjöds att idka kommersiell slavhandel på svenskt territorium vilket var 1813. Däremot var det tillåtet att äga och utnyttja slavar ändra fram till 1847 vilket mycket riktigt påpekas. Se länkarna nedan.

Så såldes de sista svenska slavarna
Gustav III blev rik på slavhandel

Vid årsmötet i år hade deltagarna nöjet att få lyssna på ett föredrag av historiestuderande Bill Edlund som i sin B-uppsats från i våras undersökt hur samtida medier presenterade St Barth. Denna uppsats kan vi nu erbjuda alla våra medlemmar att ta del av. Se länken nedan.

Bill Edlund – Saint-Barthélemy – Svenska samhällets koloniala självbild

Detta år har Sällskapet förlagt årsmötet till en gammal bekant restaurang; Värdshuset Kräftan som ligger vackert i Kräftriket vid Brunnsviken. Vi samlas tisdag 5 maj kl. 18 för traditionellt årsmöte som sedan följs utav en tvårätters middag som startar kl. 19.

Anmälan måste ske senast den 27 april.

Mer information samt inbjudan (pdf)

För några veckor sedan publicerade Expressen en artikel om ön, nedan kan ni läsa den antingen som helsida (för stora skärmar) eller som enskilda sidor (för mindre skärmar).

Lyxparadiset på forna Svensk-ön (pdf helsida) alternativt (pdf sid 1) (pdf sid 2).

Lime Travel och SvD (Accent) arrangerar en gruppresa till St Barth i november 2015 med Sällskapets ordförande  Roger Richter som reseledare.

Läs mer på denna länk eller i bifogad pdf.

Tidningen Elle publicerade i November 2014 en artikel om St Barth.

St Barths – Lyxig lekplats (pdf)

Jean Magras avled i sitt hem den 2 januari 2015 efter en tids sjukdom i kretsen av sina närmaste. Jean var en stor svenskvän och fick motta Nordstjärneorden 2002. Han tillhör därmed den lilla skaran tillsammans med Marius Stakelborough och Daniel Blanchard som fått motta denna utmärkelse för sitt engagemang i bevarandet av svenska kulturminnesmärken på ön.

Jean föddes den 14 november 1930 i byn Colombier, en plats som han förblev trogen livet ut och där också hans legendariska bar ”Jean Magras bar” var belägen. Från början (1950) var det en enkel affär som mer liknade en gammal svensk lanthandel där man kunde få tag i allt från enklare verktyg till mejeriprodukter men 1959 fick Jean tillstånd att också öppna en bar i samma lokal. Han hade länge haft en dröm om att ha ett ställe där man kunde träffas efter dagens hårda arbete och ta ett glas och prata med vänner innan man begav sig hemåt.

Han växte upp under knappa förhållanden och fick tidigt börja arbeta för att bidra till familjens försörjning. Under perioder hade han inte bara ett jobb utan flera och barens öppettider blev därför ganska oregelbundna. Det blev väldigt snabbt ett populärt samlings-ställe inte bara för den lokala befolkningen utan också för turister som råkade hitta dit.

När turistnäringen började etablera sig på allvar på ön under 70- och 80-talen fick byggmästaren Jean mycket att göra och inkomsterna steg. Han fortsatte ändå ha sin bar/affär öppen till glädje för alla Colombier-bor och inte minst svenska turister.

Hans engagemang för Sverige och den svenska historien på ön var mycket stort och han blev tidigt medlem i l’ASBAS där han också under en tid var ordförande. Detta arbete nådde sin höjd­­­punkt den 13:e maj 2002 då han ombord på HMS Carlskrona, som låg på redden i Gustavias hamn, fick motta Nordstjärneorden ur ambassadör Belfrages hand. Jean har själv berättat att han kände sig mycket hedrad av denna utmärkelse.

Jag vill också göra några mer personliga reflektioner när det gäller Jean. Jag träffade honom första gången 1993 då jag gjorde min första gruppresa till St Barth. Redan från början stod ett besök på hans bar som ett givet utflyktsmål. Och redan från början var det mycket omtyckt. Mycket beroende på att alla kände sig så välkomnade av Jean men också att man fick en känsla att vara på besök i en miljö som var verklig och inte tillrättalagd. Att skriva en hälsning i den fina gästboken blev också en tradition. I nästan 15 års tid ingick ett besök hos Jean och hans bar som ett uppskattat inslag i mina gruppresor.

Sista gången jag träffade Jean var på hans sista och 84:e födelsedag 14 november 2014 då jag tillsammans med min fru och Marina Nyman besökte honom i bostaden, med benägen assistans från hans fru Denise som genom alla år stöttat sin man inte minst på senare tid då hälsan inte varit den bästa. Och även om han var tärd av sin sjukdom kände man igen det glittrande leendet som så många gånger mött oss svenskar när vi besökt ”Jean Magras bar” i Colombier. Vila i frid, Jean.

Roger Richter, ordf. i St. Barthélemysällskapet

I Dagens Nyheter från den 14 september kunde vi hitta följande artikel där Marius blir intervjuad om Le Select och Nils Dufau uttalar sig om vår Jubileumsresa som nu är mycket nära förestående.

För de som har Plus-konto hos DN.se går artikeln att läsa här.

Har man inget Plus-konto får man istället läsa den i bifogad pdf.

Nu finns möjligheten för medlemmar att köpa ett nytryck av denna scrapbook.

Mer info och hur du går tillväga (pdf)