En byggnad full av historia

Den kommunala byggnaden i Lorient, vilken inrymmer St Joseph bibiloteket och AJOE kommunala danscenters skola ser nu bättre ut, tack vare ett renoveringsprojekt denna sommar vilket inkluderar nymålning och nytt tak. Projektledarna tog vara på att spara så mycket av orginalutseendet som möjligt. Här är varför…..

En svensk byggnad

Med hänvisning till myndigheternas arkiv, var Lorient den första byn på St Barth som var befolkad. Öns första invånare, vilka var ungefär 50 st slog ner sina bopålar här 1648. Deras koloni blev utplånad år 1656, åtta år efter deras ankomst av Karibiska Indianer. Alla invånare miste livet i ett överraskande anfall. Och Kariberna, som ett varningstecken till framtida kolonisatörer, halshögg invånarna och hängde upp deras huvuden på pålar längs stranden i Lorient. Tre år senare, när fred hade slutits med Kariberna, slog sig några nya kolonisatörer ner under ledning av St Christopher´s Franska Guvernör, Chevalier Poncy. Nuvarande St Barth-generationer kan söka sina rötter tillbaka till denna kolonialgrupp, vilka ursprungligen utvandrade från Normandie och Bretange.

Kyrkoarkiv berättar att öns första kapell uppfördes där nuvarande kyrkogården i Lorient är belägen. En liten del av kapellets orginalfundament finns fortfarand kvar och är belägen bara några meter från nuvarande vägkorsning, som kallas ”Jubilée korsningen”. Som dåtidens kyrkogård, var den belägen omedelbart intill kyrkan vänd mot stranden. År 1682 blev kapellet plundrat och nedbränt av pirater. Öns första arkiv försvann i denna brand. Församlingsmedlemmar med hjälp av Nordleing, den svenska guvernören på den tiden, finansierade konstruktionen av ett nytt kapell, vilket betjänade som öns Katolska plats ända till 1820. Byggnaden firar 180 år i år.

Allteftersom öns invånareantal växte, blev den lilla kyrkan för liten för att rymma behoven och hela församlingen. En större kyrka byggdes vilken är den nuvarande kyrkan i Lorient och invigdes år 1871 av Moseignor Reyne och Guvernör Bror Ulrich.

Det tidigare kapellet blev Lorient´s officiella skola.

Från andra världskriget 1939 användes inte kapellet till sitt ursprungliga ändamål, utan hyrdes av Fader Van Dick, Lorients församlingspräst för den enkla summan av 1 Franc.

När det börjar bli mörkt och kallt hemma i Sverige, anordnas en trevligt 12 km löpartävling på den Västindiska ön St Barthélemy. I 28-graders värme, med lite svag svalkande vind och moln som tornar upp sig på eftermiddagen blev det perfekta förhållanden för de 11:e Gustavialoppet.

– Det var väl en himla onödigt att Sverige sålde tillbaka denna fina ö år 1878 till fransmännen, sedan Sverige regerat på ön i 94 år. Kanske det hade varit ett stort löpar-centrum idag? Vem vet? Behagligt för kroppen att träna i denna värme, i alla fall.

Som vanligt har Roger Richter fått ihop ett gäng löparentusiaster som förenar nytta med nöje och som tillsammans med Westindiska Compagniet Resor AB i Stockholm arrangerar resan till St Barthélemy.

– Tufft lopp tycker många, som genomfört det. – Inte vilket 12 km lopp som helst. Man springer på öns vägar som är mycket kuperade.

Cirka 130 deltagare inklusive barn, ungdomar och juniorer, seniorer, veteraner och superveteraner, ställd upp inför årets upplaga. De minsta springer 700 m, juniorerna springer 3 km och övriga 12 km banan. St Barthélemy´s kommun tillsammans med svenskföreningen på ön ställer upp och ansvarar för arrangemanget, som efter alla år blivit mycket bra. Mycket är Roger Richters förtjänst som varje år har tipsat om förbättringar för att tävlingen skall genomföras smidigare. Totalt var det cirka 40 svenskar som ställde upp och resten var från ön eller närliggande öar. I år har man för första gången instiftat ett pris, där den bäste lokale löparen vinner en resa till deltagandet i Midnattsloppet i Stockholm, som går i augusti 2002. Fri resa och uppehälle fick vinnaren Yannick Robert från St Barthélemy, 30 år gammal och som genomförde loppet på 50:48:67.

– Vi blir säkert 4-5 stycken som reser härifrån nästa sommar, svarar Yannick. Skall bli mycket roligt. Är det midnattssol i Sverige vid den tiden? Tyvärr får vi svara nej på den frågan, men jag upplyste honom om att det fortfarande är väldigt ljust på kvällarna vid den tidpunkten.

Stefan Fredriksson från Midnattsloppet delade ut priset till honom. Äldsta deltagaren i år var 85-åriga Margareta Nyberg. Och den yngsta var 5 år. Det gick bra för Margareta.

– Det var inte alls så jobbigt som jag trodde, förklarade hon för publik bl a när hon gått imål.

Här kommer resultaten;

Seniorer, Män
1. Yannick Robert, St Barthelemy 50:48:67
2. Mario Maxor, St Barthelemy 50.48.71
3. Cyndi Bruota,  St Barthelemy 52.52.42

Seniorer, Kvinnor
1. Carole Thionville,  St Barthelemy 1:02:58:23
2. Rosario Pena,  St Barthelemy 1:04:34:53
3. Sandrine Descat,  St Barthelemy 1:04:35:29

Veteraner, Män
1. Jean-Jacques Rosal,  St Barthelemy 52:25:02.
2. Fred Desiree, Guadeloupe 53:47:77
3. Roger Richter, Sverige 54:08:96

Super Veteraner, Män
1. Ansgar Ågren, Sverige 58:51:49
2. Jan-Ove Andersson, Sverige 1:00:33:27
3. Lars Tapper, Sverige 1:01:32:48

Super Veteraner, Kvinnor
1. Maud Höijer, Sverige 1:04:00:00
2. Lena Skymne, Sverige 1:10:12:00
3. Margaretha Nyberg, Sverige 1:29:49:00

Veteraner, Kvinnor
1. Karin Löfgren, Sverige 1:20:44:00

Gustavialoppsgruppen 2001, där Roger Richter är ansvarig för resan och programmet.

Margaretha, Nyberg, 85 år samt Roger Richter på Scenen.

Scenen framför öns Muséum. Mycket festligt och välorganiserat.

Vinnaren Yannick Robert t vä samt Stefan Fredriksson som lämnar över ett pris till vinnaren. R Richter lä t hö.

I samband med en ceremoni hos Borgmästaren den 11 november då den svenska Gustavialoppsgruppen var inbjuden, överlämnade ordf Roger Richter ett paket innehållande ett antal nya svenska gatuskyltar.

Under årens lopp har en hel del skyltar försvunnit från Gustavia. En del har försvunnit i samband med orkaner och ombyggnationer och en del har ”stulits” som souvernier att ta med hem. I Saint Barthsällskapet har man diskuterat en längre tid att försöka få fram nya gatuskyltar. Olle Nyman har låtit beställa dessa och skickat med Roger vid hans resa med Gustavialoppsgruppen.

Övrlämnandet skedde inför hela fullmäktigegruppen som också deltog. Man hade också samlats för att hedra de stupade soldaterna i 1:a världskriget. Denna allmänna helgdag i Frankrike infaller just också den 11 november.
– Själv har jag nog aldrig sett så mycket folk i hos Borgmästaren på en gång.

Efteråt bjöds på sedvanliga små sandwich-snittar och ett glas champagne.

Svenska St Barthélemysällskapet och Westindiska Compagniet Resor AB har uppmärksammat att det sedan en tid saknas en kyrktupp på det svenska klocktornet i Gustavia, St Barthélemy. I samband med ett besök av en svensk grupp ledd av sekreteraren för St Barthélemysällskapet, Lotta Kronstam samt medarbetaren Hans Gerremo, uppvaktade man kommunen igår genom att överlämna en ny kyrktupp som skall pryda klocktornet. Detta skedde under en ceremoni på borgmästeriet där vice borgmästaren Yves Greaux mottog kyrktuppen.

Den är tillverkad i trä av Nils Åke Andersson, på Siljans Trä AB i Mora och är speciellt behandlad med färg och lack som skall stå emot sol, vind och vatten i detta varma klimat. Enligt Olle Nyman, hedersmedborgare och tidigare St Barthélemysällskapets ordförande i 20 år, som beställt tuppen, kan man tänka sig från Siljans Trä att även börja skeppa dalahästar i trä till St Barthélemy.

Lotta Kronstam, vice borgmästare Yves Greaux, St Barthélemy och Hans Gerremo

Den svenska klockstapeln finns väl bevarad och är fortfarande i funktion. Den står på den svenska kyrkans gamla tomt. Den är grönmålad och har ett rött fyrkantigt spetsigt tak. Klockstapeln byggdes 1799 som ersättning till det dåliga tornet på kyrkan. Justitiarien Anders Bergstedt var drivande för bygget och finansierade det med egna medel. Efter att ha förfallit under de första decennierna av 1800-talet byggdes klockstapen om 1831. Efter orkanen 1837 företogs ytterligare en omfattande renovering. Det är så vi fortfarande ser den än i dag. Det är dock oklart om det är originalklockan från 1799 eller en omgjutning som hänger inne i stapeln. Den bär årtalet 1799 i sin inskription, men klockan göts möjligen om på 1830-talet efter att ha blivit skadad. Trots detta kan den mycket väl ha behållit sin ursprungliga inskription som löd: ”År 1799 blef denna klocka för Sophia Magdalena kyrka i Gustavia af församlingen påkostad”. Klockan användes bl a för att ringa samman gudstjänsten. Dessförinnan hade man låtit garnisonens trumslagare trumma till gudstjänsten kl 9, 10 och 11 på söndagarna.

Klockstapeln som renoverades sist 1931 är i gott skick och försågs då med ett ur som visar tiden in mot staden och slår varje kvart.

St Barth´s kommun har haft sitt andra budgetmöte den 19 oktober. Här diskuterades mest den tilläggsbudget som måste till för att kunna genomföra de investeringar och utgifter som kommunen har under kommande verksamhetsåret. Här nedan finns ett utdrag om det viktigaste som beslutades och diskuterades.

För det första har man dragit ner budgeten med 500.000 Fr då man räknar med minskade intäkter från kryssningsfartygen, då dessa minskar med sina besök till ön. Man drar ner den från 1.5 milj till 1.0 milj.

Till nytt Hamnkontor avsätts 100.000 Fr

PR kostnader i samband med den transatlantiska segeltävlingen Transat AGr2 under april 2002, med start i Lorient Frankrike och mål på St Barth, har kommunen beslutat att avsätta 200.000 Fr för arrangemanget. Främst är det kostnader i samband med målgången här på St Barth. Två båtar från St Barth deltager och dessa får dela på 40.000 Fr, som ett bidrag från kommuen.

Säkerheten på Gustav III airport skall ökas. Genom att anställa fler brandmän, som jobbar under frivilligbasis, avsätter man 24.000 Fr.

Man har tagit ett principbeslut att investera i en ny vattenledning från vattenintaget till vattenreservoiren i Colombier. Kostnad 3.8 milj Fr. Finansiering är ej klar ännu.

Ytterligare principbeslut betr meteorologstationen vid Fort Gustav. Här är det meningen att statliga France Meteo skall göra en besöksanläggning för allmänheten i framtiden. Här skall man kunna få mycket visuell information med den senaste tekniken om väder och vind i hela Karibien. Projektet går under namnet Meteo Caraibes.
Finansiering bör se ut som följer; Meteo France 20%, St Barth´s kommun 15%, EU-bidrag 20% och till största delen får regionen bidraga med 45% av kostnaderna. Investeringskostnad för ombyggnation och renovering är ej ännu framtaget och tidsplan är ej heller beslutad.

På frågan om att bygga en ny administrations och informationslokal för Naturreservatet runt ön, konstaterades att det inte var i prioritet.

Beslöt sänka passageraravgiften för ankommande gäster med båt från 30 till 25 Fr per person, för att kunna konkurera med andra öar. St Barth har legat högst i avgifter tidigare.. Barn under 4 år betalar ingen avgift.

Föreslogs också att sänka flygplatsskatten/avgiften för avresande passagerare från nuvarande 35 Fr/ pers. Förslaget är att återgå till 17 Fr som man har haft tidigare och att man liksom franska Guyane finner extern finansiering till mellanskillnaden. Detta skulle undersökas och inga beslut togs.

Hotellorganisationen på ön har framställt en önskan att kommunen är med och satsar i en PR och informationskampanj mot marknaden i England. Man skall nämligen flyga charter från England till grannön St Kitts. Om vi vill ha över dem någon dag eller så till St Barth, måste vi också vara med och marknadsföra oss, menar hotellorganisationen.
Borgmästaren påpekade att detta inte är möjligt eller relevant förrän hotellägarna har gått med på att erlägga en avgift per hotellnatt och gäst, som föreslagits av kommunen men ej ännu är realiserad.
Hervé Allix, oppositionspolitiker, ansåg inte att man skulle rikta marknadsföringen mot en speciell målgrupp t ex. England, utan i så fall skall dessa pengar användas till marknadsföring mot alla tänkbara målgrupper.
Han påpekade också om att det inte vore bättre att satsa dessa pengar på att få en bättre och fungerande Turistbyrå på ön.

Första etappen av den nya rondell och sänkning av marknivån vid inflygningen till Gustav III airport har påbörjats. En av de största schaktmaskinerna har kontrakterats som skall riva loss, schakta och föra bort ca 14.000 m3 massor. Dessa tippas för övrigt intill stadion vid St Jean för att fylla ut de våtmarker som finns där.

Det var för 4 år sedan, 1997, då ett flygplan som gick in för landning stötte i taket till en bil med sitt landningsställ, som man började fundera på om att göra något åt denna korsning. Nu har man alltså beslutat att göra någonting.
Den första etappen skall vara klar i december och innebär att man flyttar den befintliga vägen ca 35 m söderut. Så får det bli under säsongen. Därefter, i vår, startar man etapp II och anlägger rondellen och slutarbetena. En av orsakerna att man gör detta i två etapper är också att i denna korsning så finns det så mycket annat som ”korsar” under marken. El-ledningar, vattenledningar och telekablar. Det tar tid att lägga om dessa.

En nyhet för alla som vill kunna vara nåbara på sin mobiltelefon via Sverige när man besöker ön, utan att ändra abonnemang, fungerar nu både Comviq och Telia här.

I mars fungerade Comviq och nu när jag är tillbaka på St Barth så fungerar Telia. Man har då gjort ett avtal med det franska mobiltelebolaget Orange, som har någonting som heter Ameris som fungerar på ön.

Nya Borgmästeriet är så gott som klart. I alla fall när man ser det utifrån. Planteringar av palmer och anlagda gräsmattor finns på plats liksom ett 50 tal parkeringsplatser att tillgå. Nu väntar man bara på inventarier och möbler som skall in i alla rum. Man räknar med att det skall vara klart att ta i bruk någon gång i december. Här kommer en bild på hur det ser ut utifrån.

Amatörvideo kan lösa orsaken. Flygplanet saknade s k ”svarta lådan”. 

Den 24 mars landade aldrig Air Caraibes flygplan TX1501. Bara några minuter innan Twin Otter-planet skulle landa på Gustav III flygplatsen störtade planet i Public, och dödade alla 19 personer ombord samt 1 person i ett hus. Haverikommissionen som utreder orsaken till den tragiska olyckan har nyligen publicerat en 26-sidig rapport. Inledningsvis vill man göra klart för läsarna att det är omöjligt att ge en analys på vad som orsakade kraschen. Den principiella orsaken är att planet, som blev certifierat 1974, inte var utrustad med den ”svarta lådan”. Detta blev obligatorisk utrustning på flygplan med senare certifieringsdatum. Utan den här vitala utrustningen, som förser specialisterna med viktiga data och fakta om kraschen, kommer utredningen att bli utdragen och tidskrävande. Hur som helst har haverikommissionen haft möjlighet att slå fast att vid tidpunkten strax före kraschen, var båda motorerna i funktion. Rykten om att den vänstra motorn stannade kan förkastas, likväl som spekulationer om en trasig bagagedörr fram på flygplanet, som hade kontrollerats och checkats strax innan planets start från St Martin. Idag kan man endast säga att orsaken till olyckan är ”loss of control” vilket betyder att piloterna tappat kontrollen över flygplanet på ett eller annat sätt.

Videofilm

För att fortsätta i sin undersökning hoppas man att finna ytterligare bevis på den videofilm som en passagerare tog strax innan kraschen. Videokameran som innehöll filmen hittades i vrakresterna och filmen kan bevisa fakta om motorn och propellerfunktionen under flygningen. Trots att vissa filmsnuttar från vänstra sidan av planet skadades har man lyckats spara en hel del material. Totalt tre olika sekvenser finns från olika delar av flygningen, vid starten, vid passering av Colombier och den sista strax innan kraschen.

Rekommendationer

En av de uppgifter som haverikommissionen har som undersöker olyckan, är att föreslå nya säkerhetsrutiner som kan förhindra framtida olyckor. Deras rekommendation är att alla kommersiella flygplan med en kapacitet av över 9 stolar och max startvikt på 5.700 kg, skall vara utrustad med en ”svart låda”, oavsett när flygplanet certifierades från början.

Anmärkning; Här kan du läsa mer av rapporten